publicerad: 1932
HYPOKRISI hyp1okrisi4 l. -åk- l. -ωk-, r. l. f. (f. Dalin (1852), WoJ (1891)); best. -en l. -n; pl. (i konkretare anv.) -er (WoJ (1891)).
Etymologi
[jfr t. hypokrisie, eng. hypocrisy; av fr. hypocrisie, av lat. hypocrisis, av gr. ὑπόκρισις, svar, teatralisk förställning, hyckleri, av ὑποκρίνεσϑαι, svara, tala o. svara på scenen, spela (i ett skådespel), förställa sig, av ὑπό (se HYPO- 1) o. κρίνεσϑαι, tvista (se KRIS). — Jfr HYPOKRIT, HYPOKRITISK]
(i skriftspr., numera föga br.) (fall av) förställning, hyckleri, skrymteri. Dalin Arg. 2: 64 (1734, 1754). Man skall frestas att förlåta både hypokrisin och bigotteriet. JournLTh. 1810, s. 345. Ahrenberg Männ. 1: 188 (1904). Östergren (1928).
Spoiler title
Spoiler content