[av t. hypothecieren, avledn. till hypothek (se HYPOTEK)]
(i fackspr.) motsv. HYPOTEK 1:pantsätta, förpanta; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; utom ngn gg i fråga om ä. förh. numera bl. i a o. b. AOxenstierna 1: 587(1643). Åtskillige Guldnipper, samt ett fick Ur hypothiserade hos Herr Baron Lejonhufvud för ett lån af Rd 300 Bco. BoupptVäxjö 1841.Med år 1776 hade kronan återfått de hypotiserade inkomsterna. SvH 8: 31 (1904). — särsk.
a) motsv. HYPOTEK 1 a:förpanta ss. hypotek, taga hypotekslån på (egendom); ofta i p. pf. ss. adj. Vara hypotiserad hos l. till ngn, förr äv. vara hypotiserad ngn. Där något jordegodz till detta datum wore Bäncken hypothecerat. RARP 8: 240(1660). Jorden (är) till den grad hypotiserad, att man anser åkerbrukaren endast arbeta för sina kreditorers räkning. Strindberg TrOtr. 2: 126(1884, 1890). GHT 1895, nr 250 A, s. 2.
