HÄRING, m. l. r.; pl. -ar.
Ordformer
(hering(h) 1589 (: heringz bånndh)—1786. häring(h) 1548 (: Häringzbysser, pl.)—1682. härningh- 1556 (: härninghe banndh tunna))
Etymologi
[av mnt. herink, harink, jfr t. hering, holl. haring, eng. herring samt de från germ. lånade fr. hareng o. senlat. haringus; av ovisst urspr.]
Ssgr (†): A: HÄRING-BAND(S)TUNNA. (häring- 1558. häringe- 1554—1556. -band- 1556—1558. -bands- 1554) = HÄRINGS-BAND; jfr SILLBANDS-TRÄ. G1R 24: 227 (1554). En häringh bondh tunne uprokat maltt, thet är 2 1/2 Stockholms span uprokat. Därs. 28: 597 (1558).
B: HÄRINGE-BANDSTUNNA, se A.
C: HÄRINGS-BAND. [fsv. häringeband, liksom ä. d. häringeband, av mnt. herinkbant, till bant, tunna] eg.: tunna för sill; om dylik tunna använd ss. mått. Kierich .. wille målla effthir t[het] nya målitth, som ähr effthir heringz bånndh. SkrGbgJub. 6: 152 (1589). —
-BÖJS. [jfr nt. heringbüs, holl. haringbuis] sillböjs. Wåre och gott att i kunne förskaffe oss någre hiitt in i landett, som kunne bygge sliike häringzbysser. G1R 19: 150 (1548). Risingh LandB 93 (1671). —
-NÄSA. (-nesz 1636. -näs 1642. -näss, användt ss. pl. c. 1645, -näsor, pl. 1665. -nääs, användt ss. pl. 1668. Anm. Ordet förekommer hos Stiernman Com. 1: 796 i ett avtryck av smedämbetets skrå 12/3 1622 i den stympade formen Häringz) [av nt. heringsnäse, eg.: sillnos, trubbnäsa, motsv. t. heringsnase, äv. användt ss. benämning på låskolv i visst slags kistlås (se Fischer SchwäbWb. (1911))] (†) låskolv i visst slags kistlås. 1 Kistelåsz med häringznesz och lödt ingericht. EmbetB 1636, s. 15. Ett Kistelås med 4 Heringz-Nääs. SkenkeEmbSkrå 6 (1668; avskrift av skråordn. 12/3 1622).
