SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÄRKOMMA, v.1; ipf. -kom; p. pf. -kommen. vbalsbst. -KOMST (se HÄRKOMST, sbst.1).
Ordformer
(her- 1535. här- 1681)
Etymologi
[till HÄR, adv.1]
(†) komma hit. När vi herkom oc slicke siöröffuere oc theris anhang straffue oc näffze skuldom. BtFinlH 3: 51 (1535). ArvskifteSthm 1681, s. 215 b, Bil.
Spoiler title
Spoiler content