IBO i3~bω2, v. -r, -dde, -tt, -dd. vbalsbst. -ENDE.
Etymologi
[av I, prep. o. adv.2, o. BO, v.1; jfr d. ibo]
(numera knappast br.; se dock slutet) med avs. på bostad o. d.: bebo. Hvilka .. nemde gård ibodt. BoupptVäxjö 1806. — särsk. (i fackspr., mindre br.) i p. pr. med passiv betydelse; i uttr. ngns iboende gård l. hus o. d., gård osv. som ngn bebor. Öfver-Ståthållaren (blev) .. uti sitt iboende Hotel upvaktad af Stockholms Magistrat. EP 1792, nr 44, s. 2. Om tre dagar var jag uppsagd till afflyttning från min iboende lägenhet. Hedenstierna Kaleid. 198 (1884). Östergren (1928).
