SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
ILENDE l. ILENDIS, adv.
Ordformer
(-ende 15321544. -endis 1535)
Etymologi
[av mnt. ilende, ilendes (motsv. t. eilends); till mnt. ilen (se ILA, v.1)]
(†) skyndsamt, hasteligen. G1R 8: 83 (1532). Giffuendis oss theris sinne och menungh jlende tilkenne genom natt och dag. Därs. 9: 136 (1534). RA I. 1: 400 (1544). Anm. Ordet förekommer i G1R 9: 250 (1534) äv. ss. adj. i superl. i det adverbiella uttr. med det ilendiste, med det snaraste; jfr ILINGS anm.
Spoiler title
Spoiler content