SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
ILAND- ilan3d~.
Etymologi
[ssgsform till uttr. i land, av I, prep., o. LAND]
i ssgr betecknande att ngn l. ngt förflyttar sig resp. föres i land.
Ssgr (utom i p. pf. o. ss. vbalsbst. nästan bl. i skriftspr.): ILAND-BRINGA, -ning. JernkA 1868, Bih. s. 25. —
-BÄRA, -ing, -ning. Frykholm Ångm. 303 (1881).
-BÄRGA, -ning. bärga o. föra i land. PT 1882, nr 2, s. 1.
-DRAGA, -ning. 2UB 9: 399 (1905).
-DRIVA, -ning. tr. o. intr. SDS 1898, nr 138, s. 3 (intr.). ArkBot. V. 15: 1 (1906; tr.).
-FLYTA, -ning. SvT 1852, nr 29, s. 2.
-FÖRA, -ing. SydsvD 1870, nr 113, s. 3.
-SÄTTA, -ning. landsätta. Gyllengranat SvSjökr. 1: 275 (1840). Ilandsätta trupper. SD(L) 1895, nr 221, s. 8.
Spoiler title