SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INBROTT in3~brot2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-brot 1702—1727. -brott 1674 osv. -bråt 1706. -brått (-dt) 1675—1799)
Etymologi
[vbalsbst. till INBRYTA o. BRYTA IN (jfr BROTT); jfr t. einbruch]
1) (†) motsv. INBRYTA 1; konkret: ställe där ngn l. ngt brutit sig in i ngt; gm brytning o. d. åstadkommen fördjupning, hål; bräsch. (Eng.) We gained the breach, (sv.) vi giorde oss mästare af inbrottet. Serenius (1734; under to gain). Icke någorstädes märkes något inbrott uti bärget. Lenæus Delsbo 35 (1764; i fråga om skärpning).
2) motsv. INBRYTA 2: handling(en) att bryta sig in (ngnstädes), våldsamt inträngande (i ngt).
a) i förening med våld företaget inträngande (ngnstädes l. i ngt) i syfte att stjäla; särsk. jur. närmare bestämt ss.: inträngande i gård, hus, rum, fartyg, o. d. l. öppnande av låst förvaringsrum (skåp, skrin, väska o. d.) i syfte att stjäla, förenat med våld på yttre hinder (vägg, fönster, dörr, lås o. d.) l. företaget under användande av dyrk l. falsk nyckel l. medelst klättring över stängsel l. inkrypande gm öppning som icke avsetts till ingång o. d. Begå l. föröva l. göra inbrott. Stöld, som sker med inbrått. PH 3: 1679 (1741). Åklagaren yrkade ansvar å Andersson för sjette resan med inbrott föröfvad stöld. 1NJA 1896, s. 519. LbRättskLandsf. 3: 226 (1924).
b) (numera föga br.) (av krigsmakt företaget) fientligt inryckande l. infall (i ett land); ofta med prep. i, förr äv. emot l. ngn gg på. Fiendernes inbrått i rijket och dess provincier. RARP 12: 161 (1675). (Det ser ut) som skulle de danske .. icke någodt inbrått emot Sverige ifrån Norska sidan i åhr försökia. HSH 3: 181 (1713). Kexél 2: 25 (1781: på). Inbrottet öfver (ryska) gränsen i sydost. Tegnér Armfelt 1: 218 (1883). VFörsvar 1907, s. 97.
c) i fråga om vattenmassa o. d.: våldsamt l. plötsligt inträngande (i l. över ngt). Serenius EngÅkerm. 44 (1727). Den grunda saltsjön Menzaleh, .. bildad genom hafvets inbrott öfver låga marker. Kræmer Orient. 325 (1866).
d) mer l. mindre bildl. Ögonen och the andre Sinnens Fönster, hwarigenom Döden giorde Inbråt hos wåre första Föräldrar i Paradijs. Lacander Gyllenstierna 4 (1706); jfr a. Den hedniska bildningens inbrott öfver församlingen. Forssell Stud. 1: 482 (1875). Man hade allt skäl att frukta .. dess (dvs. kolerans) inbrott i landet. SvAlm. 1885, s. 49.
3) motsv. INBRYTA 3, i fråga om ljus l. mörker, tidsmoment l. tidsskede, händelse(förlopp) o. d.: inträdande, begynnelse. Lindfors (1815). Vid nattens inbrott. Kolmodin Liv. 1: 297 (1831). Istidens inbrott. Svensén Jord. 94 (1884). Högrenässansens inbrott. Hahr ArkitH 380 (1902).
4) (†) intrång l. ingrepp (i ngns rättigheter, privilegier, värksamhet o. d.); med prep. i, äv. på; äv. med prep. mot: brott mot (lag, förordning, överenskommelse o. d.). Ett inbrott på Swerigess Lagh och wåra (dvs. prästerskapets) privilegier. VDP 1674, s. 453. Ett så dierfft inbrått emot fundamentallagen. 2RA 3: 511 (1731). Det betänkligaste inbrottet i lagskipningen var väl sekreta utskottets beslut att låta en kommissorialrätt återupptaga ransakningen om Dal-upproret. Malmström Hist. 3: 305 (1870). Hildebrand Statsförf. 578 (1896).
5) (†) (störande) avbrott (i ngt). (Det hemställdes) om icke .. omröstningen, samt rösternas sammanräknande (vid val inför magistrat), .. borde .. på en gång och utan uppehåll och inbrott skie. PH 6: 3656 (1755). Afhandlingssättet består deruti, at ämnet utredes utan inbrott af anförde, lika eller vederlagde ställen. SvMerc. IV. 1: 184 (1758). AdP 1789, s. 265.
6) geol. motsv. INBRYTA 9: instörtande l. insjunkande av jord- l. landparti på grund av brott i jordskorpan. Brottzoner .. äro vidsträckta trakter af jorden, där större inbrott af jordskorpan egt rum. 2NF 34: Suppl. 852 (1923).
Ssgr (i allm. till 2 a): A (†): INBROTT-STÖLD, se B.
B: (6) INBROTTS-BÄCKEN. (mindre br.) geol. gm jordskorpans instörtande l. insjunkande bildat bäcken, kittelbrott. 2NF 17: 1392 (1912). —
-FRI. om kassavalv l. -skåp, lås o. d.: som kan motstå försök till inbrott. Ett eld- och inbrottsfritt gråstenshvalf. Brunius Metr. 480 (1854). —
-FÖRSÄKRA, -ing. medelst försäkring skydda sig l. ngn mot till följd av inbrott uppkommen förlust av l. skada å (egendom); dels om försäkringstagare, dels om inrättning o. d. som meddelar försäkring av ifrågavarande slag; ss. vbalsbst. -ing ofta konkretare. Taga en inbrottsförsäkring. FörsäkrABSecuritas Police 1 (1896). Sommargäster! Inbrottsförsäkra Eder lösegendom i staden. AB 1897, nr 113, s. 1 (annons). SvD(B) 1920, nr 146, s. 1. —
-STÖLD. (inbrott- 1771. inbrotts- 1773 osv.) i förening med inbrott förövad stöld. DA 1771, nr 1, s. 3. En simpel inbrottsstöld. Heidenstam End. 149 (1889). —
-STÖLDFÖRSÄKRING. = -FÖRSÄKRING. 2NF 27: 610 (1918). —
-SÄKER. = -FRI. Inbrottssäkra dörrar. GHT 1896, nr 74 A, s. 3. —
-TJUV. person som gjort sig skyldig till inbrottsstöld. Weste (1807). —
-VÄRKTYG. värktyg för förövande av inbrott. SD(L) 1902, nr 390, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content