SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INDUKTORIUM in1duktω3rium2 l. —400, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. induktorium, eng. inductorium, till INDUKTOR]
elektrotekn. apparat för frambringande av högspänd växelström ur lågspänd likström, induktionsapparat. Ett Ruhmkorffs induktorium. TT 1897, M. s. 28. VaruförtTulltaxa 1: 366 (1912).
Spoiler title
Spoiler content