SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INHUMAN in1hɯma4n l. -hu-, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. inhuman, fr. inhumain; av lat. inhumanus, av in- (se IN-, pref.2) o. humanus (se HUMAN)]
1) (†) icke humanistisk. Något inhumant kunskapsslag. Atterbom PhilH 110 (1835).
2) omänsklig, obarmhärtig; ngn gg: ogin, ovänlig. Swedberg Schibb. 278 (1716). Sundén (1885). Ett antisocialt och inhumant åskådningssätt. SvD(A) 1932, nr 78, s. 4.
Avledn.: INHUMANITET, r. (l. f.). [jfr t. inhumanität, eng. inhumanity, fr. inhumanité, lat. inhumanitas] sbst. till INHUMAN 2. Andersson (1845). En domare, som kan misstänkas för inhumanitet. AB 1848, nr 13, s. 2. SvD(A) 1929, nr 176, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content