SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-HÄVA, -ning.
1) kasta l. vräka in (ngt l. ngn ngnstädes), ”häva in”; numera nästan bl. (vard.) i p. pf. Sthm 1: 582 (cit. fr. 1619). (Arbetsföra som gå o. tigga) skall .. (landshövdingen) fluxt till Tuchthusett föra låta, och der inhäffua. LReg. 205 (1635). Kuhlan .. blifwer .. utur glödugnen .. uthtagen och i Stycket inhäfd. Grundell AnlArtill. 2: 44 (c. 1695). Dahlman Humleg. 98 (1748). Lundin o. Strindberg GSthm 566 (1882; möjl. efter handl. fr. början av 1600-t.).
2) [efter t. einheben] (†) boktr. med avs. på form: intaga. Fahlgrén Boktr. 119 (1853). —
-HÄVDA, -are (se avledn.) (†)
1) sätta sig i besittning av (annans tillhörighet) gm att taga (den) i bruk. Schultze Ordb. 1838 (c. 1755).
2) innehava, besitta; bl. ss. vbalsbst. -are (se avledn.).
3) bruka (jord). VDAkt. 1667, nr 312.
4) intaga (mark) till brukning l. hävdande, lägga (mark) under hävd. Han (skall) late rödie och inheffde hvadt som är ödelagdt udi samme almening. G1R 25: 232 (1555).
Avledn. (till -HÄVDA 1, 2): inhävdare, m. (†) person som tager l. har ngt i besittning. Serenius (1734, 1757; under occupant). —
-HÖLJA, -ning. (mer l. mindre fullständigt) insvepa (ngt), hölja in; äv. mer l. mindre bildl. Leopold 5: 334 (c. 1804; bildl.). Flickan var .. inhöljd i flera mantiljer. Hallström Händ. 181 (1927). Trakten (kring vulkanen) är inhöljd i en kvävande .. rök. UNT 1930, nr 10711, s. 1. —
-HÖLT, se INHULT. —
-HÖSA, se IN-ÖSA. —
-HÖSTA, -nad (†, VDAkt. 1697, nr 33), -ning (IErici osv.).
1) (i sht i vissa trakter, särsk. i södra Sv.) (in)bärga (skörd o. d.), skörda. Skörd eller Inhöstning. IErici Colerus 1: 296 (”276”) (c. 1645). Köksväxterna inhöstas nu (i oktober) allmänt. HbTrädg. 8: 177 (1884). Torpson Eur. 1: 275 (1895). Halland inhöstar mycket goda höstsädesskördar. LAHT 1895, s. 374. Nilsson FestdVard. 137 (1925).
2) (i sht i vitter stil) mer l. mindre oeg. l. bildl. ÖgCorr. 1854, nr 75, s. 3. De dyrköpta erfarenheter, som inhöstas på blodiga slagfält. KrigVAH 1880, s. 51. Ströftåg .. för att inhösta folkvisor, provinsord (osv.). Hyltén-Cavallius Lif 60 (c. 1880). Alla tecken .. tyda på att socialdemokraterna komma att inhösta stora vinster vid nyvalen. NDA(A) 1929, nr 81, s. 3. DN(A) 1931, nr 142, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content