SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-LACKA, -ning.
1) inlägga (ngt) i paket o. d. som därpå lackas ihop. Fru Törnekrona, som bränt sig vid julklapparnas inlackande. Kullberg Portf. 161 (1844).
2) (i fackspr.) fästa (ngt) med lack (i ngt). Bergqvist o. Hellberg Horrmann 79 (1881).
-LADA, v.1, -ning. [jfr t. einladen, holl. inladen] (†) inlasta (gods i fartyg). G1R 15: 165 (1543). Stiernman Com. 2: 260 (1640).
Ssg: inladnings-hamn. (†) inlastningshamn. Bergv. 1: 384 (1689).
-LADA, v.2, -ning. [fsv. in laþa] (i sht i Norrl.) införa l. inlägga (säd l. hö) i lada. Ther säden icke torr .. inladas ..; så tager hon märckelig skada. Broman Glys. 3: 100 (c. 1730). Hellström NorrlJordbr. 323 (1917).
-LADDA, -ning.
1) (†) med subj. betecknande fartyg: intaga (ngt) ss. last. MStenbock (1704) i KKD 12: 227.
2) fyrvärk. i raket o. d. inlägga (ngt) ss. laddning. AHB 66: 71 (1880).
-LAG, n. ((†) m. l. f. (i bet. 2) SthmStadsord.) [fsv. inlagh (i ssgrna inlags fä, inlags pänningar)]
1) jur. överlämnande av flyttbart värdeföremål till förvaring hos ngn, deposition (se d. o. 1 a); äv. konkret: till förvaring inlämnat värdeföremål; äv.: inlagsavtal. Abrahamsson 561 (1726). Schrevelius CivR 2: 575 (1847). Inlag, förvaring av gods, förekommer bl. a. vid tvist om äganderätt till lösöre. Flodström SvFolk 465 (1918). BonnierKL (1924).
2) (†) inlaga (se -LAGA 3). Skal .. then som för Rätta något hafwer at andragha, .. jämwäl och en Copia vthaff sin Inlagh strax redho hafwa. SthmStadsord. 1: 63 (1637).
3) (†) extra avgift, pålägg; jfr -LAGA 4. Ocker til at bruka med sina Penningar, thet är att Taga Tijo eller Tolff, och offta flere Penninger om Åhret, aff hwart Hundrade till Ränta, och läggia än tå Tijder och Terminer före, så och Inlag och Skadegeld, genom hwilket then som Penningarna lånar och behöfwer måste offta betala dubbelt up. Brahe Oec. 54 (1581; uppl. 1920).
Ssgr (till -LAG 1; jfr ssgrna till -LAGA): inlags-avtal. jur. avtal om överlämnande av flyttbart värdeföremål till förvar hos ngn. NF 3: 1074 (1879). Inlagsaftalet går icke — såsom lånet — ut på att bereda mottagaren en fördel. Björling CivR 154 (1908).
-fä. [fsv. inlags fä] (numera bl. arkaiserande) jur. flyttbart värdeföremål som lämnats till förvar hos ngn, depositum. Florinus Voc. 118 (1695). Inlagsfä, och förtrodt gods, bör man vårda som sitt egit. HB 12: 2 (Lag 1734). SFS 1920, s. 1007.
-gods. (föga br.) inlagsfä. Tengwall Tvist. Reg. (1794). Höijer Thukyd. 1: 261 (1831).
-pänningar, pl. [fsv. inlags pänningar] (numera knappast br.) pänningar som lämnats i förvar hos ngn. JRisingh (c. 1665) i HT 1896, s. 74. FörarbSvLag 4: 206 (1695).
-LAGA, r. l. f. [jfr mnt. inlage, inläggning, inbetalning, t. einlage, inläggning, konkret: ngt som är inlagt, inlage, ngt som är inlagt]
1) (†) tillskott av pänningar. Måge the (dvs. konterfej- o. målarämbetena) och haffwa sine Inlagu till att få honom Penninger som ther vthi (dvs. i gilleshuset) boor, till att kiöpa Tysktt, Swensktt ööl och Brändewijn .. Och lathe honom vttsällia innan Hus och vthan. MeddNordM 1898, s. 64 (1622).
2) (föga br.; se dock a) konkret, om ngt som är inlagt i ngt. Inlaga i et bref. Serenius (1741). jfr (knappast br.): Sångspelen fingo sånger av de bästa skalder som inlaga (under 1700-talets senare hälft). Norlind AMusH 503 (1921) [efter t. einlage i motsv. anv.]. särsk.
a) (fullt br.) tekn. om den tobak som ligger innerst i en cigarr l. i en sträng tuggtobak, inlägg. UB 5: 122 (1873). Svensk tobak begagnas hufvudsakligast till snus och till inlaga i vissa tuggtobaker. SvD 1899, nr 294, s. 4. SFS 1924, s. 319.
b) om det som inrymmes mellan pärmarna i en bok. BonnierKL (1924).
3) skriftlig hänvändelse till offentlig myndighet; numera bl. konkret: skrift som ingives l. insändes till offentlig myndighet; särsk. om skrift varigm part i rättegång utvecklar sin talan, l. om skriftlig anmälan till tullmyndighet rörande varor som skola förtullas. RARP 2: 130 (1634). Alle inlaghor uthi rättegånger .. skole .. skee på inseglade (dvs. stämplade) papper. Därs. 8: 245 (1660). Inga främmande Nationers Lag, Bruk och sedvana må vilyffteligen införas af Parterne i deras inlagor vid Hof-Rätten. Abrahamsson 130 (1726). Hvar och en vare förpliktad, at på alt sit med fartyg inkomne gods, til Tull-Kammaren .. gifva Inlaga, theri godset uptecknas, til rätt namn, art och beskaffenhet, antal (osv.). SeglOrdn. 1774, § 10. Siwertz JoDr. 110 (1928). jfr ANGIVNINGS-, BEVAKNINGS-, FÖRPASSNINGS-, FÖRTULLNINGS-, TULL-, VADE-INLAGA. särsk. oeg. o. bildl. Från Göteborg utsände han (dvs. Per Thomasson) 1859 sin skarpa inlaga i vår sociala fråga: ”En arbetares lefnadsöden eller slaflif i Sverige”. Wieselgren Bild. 498 (1883, 1889).
4) (†) skatt, pålaga. Stiernman Com. 5: 155 (1690). (Skatte-)Friheten gällde alla inlagor af hemmanet, som var 7 seland. Norrl. 1: 32 (1906; efter handl. fr. 1595).
Ssgr (jfr ssgrna till -LAG): inlags-blad. tekn. till -LAGA 2 a. 2UB 4: 652 (1899).
-punkt. (†) till -LAGA 3. K. M:t .. lofwadhe .. att hon skulle hafwa på theras förra inlagspuncter en nådigh tanka. RARP V. 1: 95 (1652).
-LAGRA, -ing. [jfr t. einlagern] (i fackspr.)
1) avsätta (ngt) i lager (i ngt); i sht i pass. o. refl.: avsätta sig i lager (i ngt); ofta i p. pf. ss. adj. Hygiea 1865, s. 280. Vidare inlagra sig i vissa slag af bindväf (t. ex. i underhudens) grupper af fettkulor. NF 2: 543 (1877). Tatueringen .. kan betecknas som en målning, som gjorts outplånlig, därigenom att färgämnet ingnidits i små sår och inlagrats i underhuden. Nilsson PrimKult. 54 (1923). Minettmalmen .. ligger .. inlagrad i jurasystemets lager af kalkstenar och skifferleror. 2NF 37: 554 (1925). särsk.
a) i p. pf., i förb. inlagrad med ngt, försedd med l. uppfylld av ämnen som avsatt sig i lager. Väldiga massor gammalkristallina bergarter .. inlagrade med kalk- och skifferzoner. Ymer 1922, s. 64.
b) ss. vbalsbst. -ing, konkret: massa o. d. som är inlagrad i ngt; i sht geol. Hisinger Ant. 3: 95 (1823). Hallin Hels. 2: 390 (1885). 2NF (1909).
2) inlägga (en vara o. d.) på lager, lagra. Jungberg (1873). Isen (bör) aldrig inlagras, om icke den yttre lufttemperaturen är under fryspunkten. Lindberg Svagdr. 6 (1892).
Spoiler title
Spoiler content