publicerad: 1933
INREDA in3~re2da, v. -er, -redde, -redt, -redd. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, OxBr. 11: 165 (1646)), -NING, -SEL (se avledn.); -ARE (se avledn.).
Etymologi
[jfr nor. innrede, v., o. (efter nor. l. sv.) d. indrede, v.; av IN o. REDA, v.]
I. inrätta, iordningställa, anordna.
a) inrätta l. iordningställa l. anordna (ngt, särsk. byggnad, våning, rum, fartyg o. dyl. l. förvaringsmöbel l. -persedel o. d.) gm att invändigt förse den (det) med (i sht fasta) anordningar för dess användning l. för visst ändamål; jfr INNAN-REDA, v. En bekvämt inredd våning. Inreda en koffert med fack. Bygningens inreedelse. OxBr. 11: 165 (1646). (Fartyget) inreddes .. på et emot ändamålet svarande sätt. Landell Bligh 1 (1795). Slottet (i Durham) .. är inredt till universitetsbyggnad. NF 4: 14 (1880). En resväska, som .. var inrädd på det präktigaste med askar och saxar och don. Heidenstam Skog. 229 (1904). Nilsson FestdVard. 41 (1925). — särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om de föremål l. anordningar varmed ngt är inredt; särsk. om de föremål varmed en byggnad, ett rum o. d. är inredd (inredt) l. om lådor, fack l. övriga tillbehör varmed en förvaringsmöbel l. -persedel är inredd. Serenius (1734; under furnish). 1 byrå med inredning. BoupptVäxjö 1885. Ju mindre inredning man har i båten dess bättre .. för välseglingen. Balck Idr. 1: 35 (1886). Af inredning kräfva ostlagringsrummen i hufvudsak osthyllor. LB 3: 517 (1905). — jfr BUTIKS-, DOCKSKÅPS-, HEM-, KONTORS-INREDNING m. fl.
b) (†) med avs. på skog, beteshage o. d.: inrätta, iordningställa, anordna. Uprödja och inreda beteshagar. Gadd Landtsk. 2: 153 (1775). Vid anläggningsgallringen (bör man) söka att gifva skogen en regelbunden och beqväm inredning och indelning. Agardh o. Ljungberg III. 1: 331 (1857).
c) bildl., i p. pf., om person l. ”huvud” o. d.: utrustad, funtad; numera bl. ngn gg (vard., skämts.) i fråga om själsförmögenheter, begåvning o. d. Hiorter Alm. 1747, s. A 16 a. Min önskan .. at Gåssen af naturen måtte vara väl inredd. Leopold (SVS) II. 1: 176 (1784). Det var en utmärkt vacker yngling med ett ganska väl inredt hufvud. Lilljebjörn Minn. 147 (1874).
II. vävn. passera (varptrådarna i en väv) gm solvens öglor o. mellan vävskedens rör. Vid väfning .. af sidentyg, inredes varpen på fyra, sex eller åtta skaft. UB 6: 434 (1874). Andersson Väfn. 9 (1880). SLorS 12: 18 (1896).
Ssgr: INREDNINGS-ARBETE~020, äv. ~200.
1) till I a, särsk. i fråga om inredning av byggnader o. d. KrigVAH 1888, s. 22. Sthm 1: 418 (1897).
(I a) -FÖREMÅL~102 l. ~200. TT 1872, s. 82. Altare, orgelfasad eller andra inredningsföremål i .. kyrkor. BtRiksdP 1894, Saml. 1. I. 2: BerRikStyr. s. 42. —
(II) -LÄSS. vävn. läss som göres för underlättande av varptrådarnas riktiga inredning. 2NF 17: 235 (1912). —
(II) -RAPPORT. vävn. Man kallar .. inredningsrapport utsträckningen af det mönster, efter hvilket varptrådarna inredas i skaften, tills exakt upprepning inträder. 2NF 22: 1032 (1915). —
(I a) -RITNING. konkret. Plan- och inredningsritningar af .. bygnaderna. TT 1882, s. 104. särsk. skeppsb. Engström Skeppsb. 78 (1889). Inredningsritning .. är en af fartygets hufvudritningar, öfverst framställande en vertikal längdgenomskärning genom fartygets midtlinje samt därunder en horisontal längdgenomskärning af hvarje däck för sig ofvanifrån och ned med hålskeppet nederst, allt med tillhörande inredning. 2NF (1909).
Avledn. (i allm. till I a): INREDA, r. l. f. (VDAkt., EElai Hwasz E 3 b (1660)) l. n. (OxBr.). (†) konkret: inredning; jfr INNAN-REDA, sbst. Kugge- och trellejull och annat inreda i quarnan. OxBr. 11: 46 (1624). VDAkt. 1736, Syneprot. F III 7. —
INREDARE, m.||ig.
1) (i fackspr.) till I a: person som (yrkesmässigt) utför inredning av byggnader, rum o. d. Som dekoratör och inredare prisades (arkitekten) Gjörwell af samtida. NF 5: 1238 (1882).
2) textil. till II: textilarbetare som har till uppgift att utföra inredning i väv. FörtArbetTextilf. 2 (1909). —
INREDE, n. konkret: inredning; förr äv. individuellt i pl.: föremål tillhörande inredningen; jfr INNAN-REDE. Med inredhe tackell och tygh som skwthor tilhörer. G1R 4: 77 (1527). Nöthehus .. medh inredhe och godt taak. Lagförsl. 167 (c. 1609). Alla käril och inreden vti kiök .. och kiällare. Broocman Hush. 1: 46 (1736). Handväska .. med .. inrede, best(ående) af hår- och klädesborstar, kam (osv.). Idun 1900, s. 263. jfr BOD-, BUTIKS-, KONTORS-, LAVOAR-INREDE m. fl. —
INREDSEL, r. l. f. (TurÅ 1910, s. 148 (1690), SvTidskr. 1875, s. 396) l. n. (VDR 1660, s. 39, BoupptVäxjö 1779). (†) konkret: inredning; äv. individuellt i pl.: föremål tillhörande inredningen. VDR 1660, s. 39 (pl.). Hus och Gård .. med alt inredsel och väggfaste meubler och tillhörigheter. BoupptVäxjö 1779. SvTidskr. 1875, s. 396. —
INREDSKAP, r. l. m. (†) konkret: inredning. HammarkDomb. 27/11 1600. Publique hus och qvarnar äro demolerade till Tak, gålf, .. fönster och all annan inredskap. HA 6: 283 (1722). VDAkt. 1760, nr 152 (1726). —
INREDSLA, r. l. f. (†) = INREDSEL. Inredzsla vthi kÿrkian. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 42 (1583). En giästestuga .. felar Jnredzlor, nembl(ige)n 2ne sängar .. Ett bord med säte. VDAkt. 1734, Syneprot. F III 7.
Spoiler title
Spoiler content