SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SKRIDA. [jfr t. einschreiten]
1) skridande förflytta sig in, skrida in; förr äv. bildl., om tid: inträda, börja. VDAkt. 1685, nr 62. Hösten är inskreden. Därs. 1686, nr 216. Östergren (1929).
2) [efter t. einschreiten i motsv. anv.] (i sht i skriftspr.) ingripa, vidtaga åtgärder, träda emellan; intervenera; särsk. om myndighet(sperson): ingripa (för beivrande l. avstyrande l. avskaffande av ngt l. för att komma ngt att upphöra o. d.). Vinterbl. 1853, s. 175. Många och vigtiga frågor påkallade ock Franzéns inskridande. Wirsén i 3SAH 2: 625 (1887). Det (var) tal om att regeringen skulle inskrida mot klubbfriheten. PT 1903, nr 94 A, s. 3. En poliskonstapel, som inskred (vid flottistuppträdet), fick ett våldsamt knytnäfsslag i ansiktet. VL 1907, nr 35, s. 4. De legitimistiska strömningar, som .. sökte inskrida till prins Gustafs förmån. SvH IX. 1: 225 (1909).
Spoiler title
Spoiler content