publicerad: 1933
INSTICKARE in3~stik2are, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
ngt som sticker (sig) in. — särsk.
1) sjöt. var särskild av de för- o. akterut förekommande, smalare plankor som gå in i haket på hukplankorna, insticksplanka; jfr INSTICKA, v.1 10. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Engström Skeppsb. 23 (1889).
Spoiler title
Spoiler content