publicerad: 1933
INSTICKA in3~stik2a, v.1 -er, -stack, -stucko, -stuckit, -stucken; se för övr. STICKA, stinga. vbalsbst. -ANDE, -NING (Schultze Ordb. 5047 (c. 1755) osv.); -ARE (se d. o.); jfr INSTICK.
Etymologi
[jfr d. indstikke, t. einstechen, einstecken; av IN o. STICKA, stinga]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr STICKA IN.
1) med avs. på spetsigt (uddvasst) föremål: komma att intränga (i ngt l. ngn l. gm ngt), sticka in. Sylvius Mornay 322 (1674; i bild). Insticka dolken i ngn ända till skaftet. Meurman (1846). (Nålen) instickes .. genom huden. NF 4: 390 (1881). 2NF 37: 315 (1925; i fråga om lumbalpunktion). — särsk. (mindre br.) ss. vbalsbst. -ning, konkret: gm instickande uppkommet hål l. fördjupning, (in)stick. UB 6: 512 (1874). SD(L) 1901, nr 129, s. 2.
2) (i sht i fackspr.) gm upprepade stick av l. gm gravering med spetsigt föremål (stickel o. d.) åstadkomma l. forma (figur, skrivtecken o. d. i yta av hud l. föremål). RelCur. 54 (1682). Vid ett senare .. instickande i skalorna af nya profiler. TT 1882, s. 83. Instickning medelst nål af vissa figurer i huden. 2NF 28: 522 (1918).
3) införa l. insätta l. inskjuta (ngt i ngt, i sht i hålighet l. öppning l. förvaringsrum, l. genom l. under ngt l. mellan l. bland föremål l. personer, ofta i syfte att fastsätta detsamma); infoga (ngt i ngt l. mellan föremål); stoppa (ngt i ngt); lägga in l. stoppa undan (ngt ngnstädes). Ett brev låg instucket i boken. SthmTb. 28/8 1587. Uti kiöttet göres hål här och der .. hvaruti fläsket så diupt instickes, at det intet synes. Warg 65 (1755). Jag glömde at deri (dvs. i brevet) insticka dem (dvs. biljetterna). Porthan BrefSamt. 1: 223 (1798). Från prestgården skickades till honom mat, som genom en liten trumma instacks i källarsvalan. Strinnholm Vas. 2: 32 (1820). En gammal bords-låda, der, bland ost-skalkar och brödbitar, en bundt .. numror (av tidningar) var instucken. Geijer I. 3: 9 (1834). I dess (dvs. arkens) fyra hörn voro ringar af guld, i hvilka .. bärstängerna instuckos. NF 1: 1062 (1876). Rosorna, som sutto instuckna (i hennes hår) med skenbar konstlöshet. Norrman FrkVästervik 127 (1908). Vid splitsning uppslås tåget i sina beståndsdelar, som på ett bestämt sätt instickas och inflätas mellan tågets kardelar. VerdS 185: 25 (1912). (Tobakspipornas) tre delar instickas eller inskrufvas i hvarandra. 2NF 29: 249 (1919). Siwertz JoDr. 48 (1928). — särsk.
a) utan adverbiell bestämning: föra l. sticka (ngt) i tillhörande fodral l. skida o. d.; sticka in. PolitVis. 291 (1647). Officerarne ha (å en fotografi) sina sablar instuckna. TurÅ 1900, s. 364.
b) (†) med avs. på bjälke o. d.: infälla, inhugga (se d. o. 5), intappa. Möller (1790, 1807). Heinrich (1814). Lindfors (1815).
c) tekn. i p. pf. ss. adj., i uttr. instucket lås, instickslås. Almroth Karmarsch 623 (1839). 2NF 17: 161 (1912).
4) i mer l. mindre bildl. l. i överförd anv. av 3: infoga l. insätta (ngt l. ngn i l. mellan l. bland ngt annat l. andra, ofta en större helhet); inskjuta; skjuta emellan. Sylvius Mornay 312 (1674). (Hannibal) satte Afrikaner och Spaniorer samt hela den dugligare delen af sin styrka i förtroppen och instack mellan dem deras tross. Emanuelsson Polyb. 1: 404 (1833). Den branta (bärg-)väggen med de hvita klosterbyggnaderna, instuckna i löfverket. NordT 1896, s. 308. Att nyttan af en entimmes lektion i veckan, instucken bland en mängd andra lektionstimmar, ej är nämnvärd. PedT 1897, s. 310. — särsk.
a) (numera föga br.) i fråga om införande av tillsats i tal l. skrift: infoga, inflicka, inskjuta. Sylvius Mornay 471 (1674). Bokstafven e (har) blifvit instucken i flera ord, såsom märkelig, verkelig .. o. s. v. Leopold i 2SAH 1: 9 (1801). Parenteser, d. ä. instuckna satser. Moberg Gr. 71 (1815). I sibyllinen II (har) instuckits en lång sededikt, hvilket skett i en så sen tid, att (osv.). Rydberg Myt. 2: 533 (1889). FinBiogrHb. 1184 (1899). — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning, konkret: interpolation. Eichhorn Stud. 1: 163 (1869).
b) i sht mil. insätta l. inrangera (avdelning l. manskap l. enskild person i vederbörligt truppförband). Widekindi KrijgH 766 (1671). Inge mandråpare och ogierningzmän måtte .. instickas i Armeen. Isogæus Segersk. 547 (c. 1700). Reserven instickes i den stående arméns kadrer. Nyström Svedelius 2: 204 (1887). Heidenstam Karol. 2: 286 (1889).
c) (†) refl., om mineral: förekomma inblandad (i ngt). 1/4 mil från staden (Askersund) .. begynner glimmerrik gneis att insticka sig i graniten såsom stockformiga lager. Hisinger Ant. 4: 22 (1828).
d) (†) insätta (ngn) ss. innehavare av befattning i ämbetsvärk o. dyl. l. ss. medlem av församling o. d., placera l. ”stoppa in” (ngn ngnstädes). Så har jag tvenne förslag att .. under namn af permission få vara i Sverige, till dess jag någonstädes kan blifva instucken. CRBerch (1745) i 3SAH 28: 201. Palmblad Norige Bih. 135 (1847).
e) i p. pf., för att angiva att ngt sitter fast i hålighet, tätt omslutet av dess väggar: infogad, inkilad. SvSaml. 4: 133 (1765). (Tänderna) sitta .. instuckne med sine rötter i käkarne. Retzius Djurr. 117 (1772). Lilljeborg Fisk. 1: 217 (1884).
f) hippol. i p. pf. ss. adj. i vissa uttr. i fråga om hästar.
α) (numera knappast br.) i uttr. instucken svans, lågt ansatt svans, vid roten omgiven av feta o. framskjutande delar. Sjöstedt Husdj. 1: 47 (1859). 2NF 20: 19 (1913).
β) (mindre br.) i uttr. instucken länd l. rygg, länd l. rygg med ojämn övergång i korset (så att korsets främre del höjer sig över ländpartiets yta). 2NF 17: 186 (1912). Schmidt Hästbedömn. 72 (1928).
5) (†) insätta l. placera l. nedlägga (kapital i företag l. rörelse l. pänninginrättning o. d.), tillskjuta (kapital till kassa o. d.); äv. bildl. OxBr. 11: 358 (1646). Deras Medel, som på god tro sin wälfärd däruti (dvs. i ”bankovärket”) instuckit. Stiernman Com. 6: 63 (1711). Det i rörelsen instuckna kapitalet. Agardh BlSkr. 2: 162 (1853).
6) [utgående från 4] (†) hemligen l. svekligen l. med list införa (ngt); i sht med avs. på ngt skadligt l. fördärvligt l. förbjudet, ofta: insmuggla, insmussla. AAAngermannus FörsprKyrkiost. C 4 b (1587). Denna Försmädeskriften instacks mångestädes uti Förstendömet. Raimundius HistLiturg. 33 (1638). (Tobakshandlare) skola .. ingalunda betiena sigh af thet Tobak, som olofligen i Landet och Städerne kan blifwa instuckit. Stiernman Com. 3: 822 (1670). Berch Hush. 133 (1747). Järta 1: 4 (1799).
7) (†) refl. o. intr.: skaffa sig inträde l. intränga (ngnstädes); vanl. med mer l. mindre klandrande bibet.
a) om person.
α) refl. o. intr.: (hemligt l. listigt) passa på att bereda sig inträde l. infinna sig (ngnstädes), lista l. smyga sig in (ngnstädes); äv.: passa på att skaffa sig anställning l. att lägga beslag på ledig befattning (ngnstädes). The som haffva sitt egett mantaall, där kunna driftefolck insticka sigh. RP 7: 143 (1638). Hemliga insticka sigh. Linc. (1640; under correpo). At der någon fremmande, eller elliest (från nattvarden) hindrat, hade instuckit, han wille sielfkrafd wijka ther ifrå. KOF II. 2: 75 (c. 1655). Dee många präster som ifrå Wexiöö Stift her och ther löpa omkring och sigh på ett och annat sätt insinuera och i lägenheeter insticka. VDAkt. 1660, nr 139. (Lappen som) hafwer instukit sig hoos någen borgare till brännewijns Frukost. JTornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 40. (Jesuiterna hava) vnder ett skeen såsom Skrifftefäder vthi the mäste Hofwen sigh instuckit. Brask Pufendorf Hist. 443 (1680). Bælter Cerem. 309 (1760). Berndtson (1880).
β) refl.: (utan tillåtelse) inblanda sig (i ngt). Insticka sig olofligen utj en annan (Compagnies) handel. Serenius (1734; under interlope).
b) (†) refl. o. intr., om ngt (moraliskt) ondt l. ngt skadligt l. otillbörligt o. d.: intränga l. inrota sig l. sätta sig fast (ngnstädes); uppkomma l. uppstå (ngnstädes). Bullernæsius Lögn. 339 (1619). Wår Naturs orenligheet, argheet och ondska .. hafwer sigh instuckit vthi wåra hiertans innerste kraffter, och them förderfwat. Kenicius GPåvelsdr D 2 b (1622). (Valnötter ätas) at förtagha någhon förgifftigh qualitet som sigh i Fisk vndertijdhen insticka plägar. Palmchron SundhSp. 56 (1642). Ehuru starck Kärleken hafwer warit emellan twå .. doch när Ährgirigheten på enthera sijdhon instuckit hafwer, så moste Kärleken stå tilbaka. Därs. 222.
8) (†) hemligt införa l. insätta l. placera (ngt l. ngn bland andra föremål l. personer) för att det l. han l. hon skall tagas l. passera för ett l. en av dessa (o. därigm undgå upptäckt); falskeligen föregiva (skrift, åsikt o. d. ss. härrörande från viss person), understicka; äv. refl.; med bestämning inledd av prep. (i)bland l. under l. uti. The (skola) .. beuise .. at the ther vnder icke någett Fremmande godz hafue instucket. SUFinlH 1: 304 (1602). Vthi Augustini Skriffter äre monge andre främmande instuckne, så at Augustinus vnderstundom citerar och indrager sigh sielff. Schroderus Os. 1: 542 (1635); jfr 4 a. Någre af de stolta Phariseer .. (hade), såsom listige spioner, instuckit sig ibland skaran. Bælter JesuH 5: 714 (1759). Strinnholm Vas. 3: 152 (1823). Ekelund 1FädH 1: 157 (1829).
9) (†) refl.: gömma sig, dölja sig; äv. bildl. LMil. 1: 135 (1681). (De macedoniska soldaterna) finge see Röken gå up vtur en Kula nedan ifrån (bärget), hwar vthaff the kunde förstå, at Fienden hade sigh ther instuckit. Sylvius Curtius 546 (1682). Ett förrädiskt partie (hade) sig uti byen instuckit. Dahlberg Lefn. 19 (c. 1755; uppl. 1911). Vi .. besinna, att i .. Gälden insticker sig Stats-Contoirets Obligationer. AdP 1789, s. 703.
10) (numera knappast br.) intr.: skjuta in (i l. mellan), sträcka sig l. gå in. Düben Lappl. 412 (1873). Uti ugnen insticka vinkelmurar (från kakelugnens yttervägg). TT 1878, s. 33.
Ssgr (Anm. Här anföras äv. ssgr som eg. äro bildade till INSTICK): A (föga br.): INSTICK-STÄLLE, se B.
B: (3) INSTICKS-ARK. boktr. ett i kanterna med klister bestruket, lindrigt anfuktat ark limmat papper som fästes utanpå däckelöverdraget för att skydda detsamma. Täubel Boktr. 1: 187 (1823). Nordin Boktr. 242 (1881). —
(3) -BLAD. bokb. vart särskilt av det jämna antal blad som under vissa förhållanden insättas i (del av) ark vid (broschyr)häftning; blad i instick (se d. o. 2). Thon o. Kirsch 40 (1856). —
(1) -KULTUR. (mindre br.) bakteriol. odling av bakterier, åstadkommen gm bakteriernas införande i ett fast näringssubstrat (vanl. gelatin l. agar) medelst en ympnål (oftast av platina), stickkultur. 2NF 2: 715 (1904). —
(jfr 3 c) -LÅS. tekn. tunt lås avsett att infällas i kanten av en dörr. BoupptVäxjö 1871. 2NF 26: 115 (1917). —
(1) -STÄLLE. (-stick- 1915. -sticks- 1908 osv.) i sht med. ställe där ngt (t. ex. spetsen av en injektionsspruta) stickes in. Petersson FysUnders. 344 (1908). LbKir. 1: 459 (1920).
Spoiler title
Spoiler content