SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1933 INSTRUMENTALIST in1strɯmän1talis4t l. -u-, m.||ig.; best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t. o. eng. instrumentalist; till INSTRUMENTAL, adj.] mus. person som kan spela ett instrument l. som yrkesmässigt spelar ett visst instrument; jfr INSTRUMENTIST. SvLittFT 1833, sp. 815. 1LundagKron. 279 (1918). I orkestern hade Bach aderton till tjugo instrumentalister. (Jeanson o.) Rabe 1: 236 (1927). SAOB Alfabetisk lista instrument subst. instrumental subst. instrumental adj. instrumentalier subst. instrumentalisk adj. instrumentalist subst. instrumentalt instrumentarium subst. instrumentation instrumentel subst. instrumentell adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
