SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INSULAN in1sɯla4n l. -ul-, m.||ig.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. insulaner; av lat. insulanus, avledn. av insula (se INSEL)]
(numera knappast br.) öbo. DeFoë RobCr. 120 (1752). Det intryck, denna scen (dvs. sjöstriden) gjorde på våra begge insulaner. Ducange Vap. 2: 54 (1826). 2NF (1909).
Spoiler title
Spoiler content