SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INSÄTTA in3~sät2a, v. -er, -satte, -satt, -satt; se för övr. SÄTTA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING (se d. o.); -ARE o. -ARINNA (se avledn.).
Etymologi
[fsv. insätia; jfr d. indsætte, mnt. insetten, t. einsetzen; av IN o. SÄTTA, v.]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr SÄTTA IN samt INNE-SÄTTA.
1) (bära l. föra l. transportera in o.) placera (ngt) inne (i ett rum, på ett ställe o. d.); sätta l. ställa l. lägga in (ngt ngnstädes). Insätta bröd i ugnen (till bakning). Insätta ved i kakelugnen (till en brasa), äv. insätta en brasa. En ask med någon breff som insatther var vthj eth skåp. G1R 4: 104 (1527). (När välluktande) Krydder och Blomster .. insätties i Stwgun. L. Paulinus Gothus Pest. 68 b (1623). När det (dvs. kalvhuvudet) insättes i ugnen. Warg 130 (1755). I en nära derintill (dvs. vid nuvarande Gustav Adolfs torg) belägen innesluten gård insatte de (dvs. de upproriska dalkarlarna) sina kanoner. Malmström Hist. 3: 89 (1870). Nytt björklöv var insatt i spisen. Lagerlöf Saga 79 (1908). Östergren (1929). — särsk.
a) (†) sticka in (vapen i skida o. d.). Humbla Landcr. 134 (1740). Att än mera reta fienden hade han insatt svärdet, och framdrog det ena af sina sadelrör, för att gifva eld. Sparre Frisegl. 2: 148 (1832).
b) sjöt. taga in, taga ombord (båt, barkass, julle o. d.). Tersmeden Mem. 1: 282 (c. 1780). Kl. ½ 9 kom sjöbrisen; båtarne insattes, kl. 10 passerade vi Ilha Raza. Skogman Eug. 1: 34 (1854). UFlott. 2: 56 (1904).
c) med avs. på djur: föra in l. instänga (i stall, stia, fålla, bur o. d.); förr särsk. med avs. på kreatur: intaga från betet o. sätta på stall. Om Hösten när Fåren insättias. Alströmer Får. 35 (1727). 2 St: insatte svin. BoupptRasbo 1764. Insätta fåglar i bur. Meurman (1846). Langlet Husm. 771 (1884).
d) (†) utsätta l. utlägga (fiskeredskap på viss plats). Felttis Nilss .. fför thet han hadhe sath sijn noth kill in offuer sijn grannes wilie som tilfor:de hade insath. BtFinlH 2: 122 (1554).
e) (i fackspr., mindre br.) med avs. på fisk- (yngel), kräftor o. d., förr äv. jaktbart vildt o. d.: inplantera. Att Åkerhönssen såsom införde och i landet insatte blifwa fredade. RARP 4: 111 (1647). SmåskrLandth. 7: 161 (1893). Man har .. många lyckade exempel på att gös blifvit insatt i nya sjöar. SD(L) 1902, nr 41, s. 5. Ekman NorrlJakt 442 (1910).
f) (†) bildl.: införa (ngt ngnstädes); inlägga l. nedlägga (ngt i ngn l. ngt). The (dvs. danskarna) haffue ther (dvs. i Norge) insatt både Splijt oc Rijtt. Svart Gensv. F 2 b (1558). Skaparen hade insatt i menniskian den lusten, at intaga och upfylla jorden. Dalin Hist. 1: 65 (1747).
2) inspärra (ngn) ss. fånge (ngnstädes), sätta (ngn i fångenskap l. fängelse l. fängsligt förvar o. d., äv. i offentlig uppfostringsanstalt o. d.); förr äv. i uttr. insätta ngn fängslig o. d.; äv. (numera bl. vard., föga br.) utan adverbiell bestämning: sätta (ngn) i fängelse l. häkte, ”bura in” (ngn); i sht förr äv. i sådana uttr. som insätta (ngn) l. vara insatt osv. på bekännelse l. beredelse o. d., dvs. för att bringas att bekänna l. för att beredas för döden osv. Th[e]r m[edh] wart han och j tornet i[n]satter igh[e]n. OPetri Tb. 56 (1525; uppl. 1929). Dhen persohn, som honom .. angripit, sitter i wachtmestare cammaren fengzliger insatter. 3Saml. 7: 36 (1669). (Hon) war .. insatter för stöldh. VDAkt. 1709, nr 47. Sålänge insättande på bekännelse, som synes innebära ett slags tortur, kan anses böra fortfara. BerFinlFäng. 1866, s. 218. (Fångens) afrättningsdag var utsatt och han var insatt på beredelse. NordTFængselsv. 1882, s. 261. När man är en frigiven straffånge, som varit insatt på livstid. Lagerlöf Bannl. 105 (1918). Insättande å allmän uppfostringsanstalt. 2NF 37: 551 (1925).
3) infoga, inpassa, insticka (ngt i ngt, i sht del av ngt i ett större helt); äv.: inmontera (maskin l. apparat l. del därav o. d.); äv. (med avs. på ädelstenar, tavlor o. d.): infatta; stundom: instämpla l. inrista (märke o. d.); äv. oeg. o. bildl. Insätta botten i en tunna, axeln i en maskin, skaftet i en hammare. Insätta innanfönstren. Insätta ornament i en vägg. Insätta spetsar i en klänning. Insätta en tavla i glas och ram. Insätta en skiva i grammofonen. Insätta en patron i ett gevär. Insätta ett konstgjort öga på ngn. Konsteligha vthskära och insettia stenar. 2Mos. 31: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917: snida stenar för infattning). Att Secreteraren på den tijdh haffver någre arck uttagit (ur brevregistraturet) och .. andre insatt. RP 6: 158 (1636). Dörr- och fönsterkarmar insättas i den ordning arbetet går. LBÄ 19—20: 127 (1799). Fötterna insättas i stigbyglarne ända till vristen. Platen HlednRytt. 45 (1856). En springande häst med kunglig krona på hufvudet (blev) insatt i deras (dvs. i Henrik Wredes söners) vapen, till minne af faderns sjelfuppoffring. LbFolksk. 78 (1868). I tympanonfältet återges den dödes porträtt i relief, insatt emot svart marmor. TT 1898, Byggn. s. 40. Den för det han skulle å vågar ha insatt falska stämplar och kröningsmärken tilltalade arbetaren C. G. W. SD(L) 1902, nr 124, s. 6. I (skepps-) skroven insattes små ångmaskiner. Hedin Pol 2: 487 (1911). Huru ypperligt flera episoder (i Odyssén) än kunna vara insatta. Wrangel Dikten 216 (1912). Nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat. 1Kor. 12: 18 (Bib. 1917). (Ni skall) laga, att synen (av de döda från sjöslaget) blir så fast insatt i era ögon, att ni aldrig kan glömma den. Lagerlöf Bannl. 343 (1918). — särsk.
a) (föga br.) trädg. inympa (kvist o. d.); äv. i bild. Lucidor (SVS) 468 (1674; i bild). (Tyska fågelkörsbärsträd) foga sig väl med äckta qvistar, som blifva insatte. Rosensten Skog. 44 (1737). Hagberg Shaksp. 4: 56 (1848; i bild).
b) (mindre br.) (med kraft) driva in (ngt, i sht ett spetsigt föremål, ett vapen l. redskap o. d., i ngt); ”sätta in”; äv. i bild. En djupt i köttet insatt, spetsig påle. MarkallN 2: 144 (1821). Insätta .. t. ex. klor, naglar. LoW (1862). Han visste, att man i palatset måste insätta häfstången djupt nere, om man vill verka på den öfversta spetsen. Cederschiöld Riehl 1: 17 (1876).
c) (†) med objektsväxling, i uttr. insätta (ngt) med (ngt), förse (ngt) med (ngt däri infogat l. inpassat l. infattat l. inlagt osv.). Et lijfstycke .. som war af lereft och medh beehn insatt. BoupptSthm 14/6 1670. Fästen uppå sablarna woro med shiöna kåstbara stennar insatte. KKD 3: 223 (c. 1710). Wieselgren SvSkL 2: 312 (1834).
d) bildl.: inordna, inrangera, inräkna (ngt l. ngn i en grupp l. kategori l. i ett system l. sammanhang o. d.). Lehnberg i 1SAH 2: 309 (1788, 1802). I Mill's bok (Om friheten) är den stora frihetsfrågan .. betraktad från alla sidor och insatt i sin riktiga ställning. Samtiden 1873, s. 482. Arrendatorer .. (hade) icke blifvit insatta såsom en särskild klass valberättigade till andra kammaren. De Geer Minn. 1: 235 (1892).
4) med avs. på skott, värjstöt o. d., äv. idrott. med avs. på mål i bollspel o. d.: anbringa, rikta in, placera, ”sätta in”; äv. bildl., med avs. på replik o. d. De nya 21 och 24 cm., mörsarne kunna .. på ett afstånd af 2,000 och 3,000 m. respektive insätta 25 % träffar i ett så litet mål som ett belägringsbatteri. Busch Fästn. 55 (1888). Något lyckadt utfall eller väl insatt stöt (vid fäktning). SD(L) 1901, nr 75, s. 5. (Bandy-)matchens enda mål .. (blev) insatt 20 minuter före full tid af S. SvD(A) 1916, nr 29, s. 6. Grosshandlar Falkmans stötvis insatta repliker. Essén Doll. 168 (1917).
5) inlämna (till förvaring l. ss. pant o. d.), deponera, betala ss. insats o. d.
a) (numera föga br.) inlägga (ngt, i sht pänningar l. värdesaker o. d.) till förvaring l. ss. pant (hos ngn l. ngnstädes); nedsätta, deponera (ngt hos ngn l. ngnstädes); pantsätta (ngt). G1R 2: 136 (1525). Han haffwer insath j vadzstena closther vtj hennes (dvs. syster Birgittas) anthwårdan och göme några peninger. Därs. 4: 21 (1527). Oloff Jackiopssonn i Larff .. tillbödh och jnssatte 105 d[ale]r, som hans hustrus broder war Jeronimus Samss[o]n till Lybijck skylldigh. SkrGbgJub. 6: 202 (1590). Klandras thet som stulit är, och säger man sig thet kiöpt hafva, .. tå skal thet gods, i Rätten, eller hos bofast man, insättas, och fångesmannen eller vitnen framhafvas. MB 49: 2 (Lag 1734). Lindfors (1815). — bildl. Både wår kropp och siäl äro insatte gods: kroppen i jorden; siälen hos Gud. Spegel Pass. 428 (c. 1680).
b) placera (pänningar) i bank l. hos bankir (för att göra dem räntebärande). Hans i sparbank insatta medel uppgingo till 10000 kronor. När een insätter swårt (dvs. tungt) mynt i Banco, moste det medh swårt betalas. RARP 8: 143 (1660); jfr a. Penningarne (som fånge förtjänar) insättas i sparbanken för hans räkning. Oscar I Straff 134 (1840). De depositioner, som insättas på upp- och afskrifningsräkning. Nordström Cred. 112 (1853). SvPostv. 170 (1924).
c) tillskjuta (pänningar l. andra värden) o. därigm ingå ss. delägare (i ett affärs- l. industriföretag o. d.); placera, nedlägga (pänningmedel i affärsföretag osv. för att på detta sätt göra dem vinstgivande); förr äv. abs.: insätta pänningar. Han hade insatt hela sin förmögenhet i affären. RARP 1: 24 (1627). Ner jagh seer, att compagniet kan gå, då vill jagh först insättje. RP 6: 673 (1636). Eho som .. icke i rättan tid .. (till Ostindiska kompaniet) erlägger den fordrade betalningen (av subskriptionssumman), skal hafva förvärkat en fierdedel af hvad han förut insatt. PH 5: 3501 (1753). SFS 1895, nr 64, s. 9. OoB 1931, s. 468.
d) (numera föga br.) erlägga (ngt) ss. insats i lotteri, spel l. vad o. d.; ”sätta” (ett belopp på ett kort o. d.); satsa. Insätta på Lotteri. Sahlstedt (1773). Hvar och en af Spelarena insätter i början af Spelet hvar sin Ål. ReglKortsp. 1: 4 (1809). Insätta på ett kort. Meurman (1846). Insätta på spel, vad. LoW (1862).
e) (föga br.) inlämna (ngt hos ngn) till beredning l. försäljning. EconA 1808, juli s. 62 (1805). Om man, sedan man slagtat, om hösten hos garfvaren insätter hudar, äro dessa vanligen färdiga till våren. Langlet Husm. 53 (1884). Insätta ngt till salu i en butik. Östergren (1929).
f) (†) vid (exekutiv) auktion utbjuda (ngt) till salu (för ett visst angivet pris). Då egendomen insättes för skuldsumman, om den är mindre än värderingssumman. Bergv. 2: 714 (1756). VLBibl. Brev 1/3 1774.
6) bildl.: införa, låta (ngt) komma in l. få plats, anföra, citera, avskriva l. avteckna o. d., infoga (ngt i bok l. skrivelse, lag l. förordning, räkenskaper, teckning, skriftligt l. muntligt yttrande o. d.). G1R 1: 184 (1524). Monga articlar och punctar äro i för:da (diakonen Jöns' cirkulär-)breff jnsatte som twert emott Vestrårs Recess falla. Därs. 7: 57 (1530). Att samme artickel måtte insätties uthi Sveriges lagh. RA I. 2: 148 (1566). Att dehres (dvs. adelsmännens) wapn insattes vtj sielfwa brefwett. RARP 2: 99 (1634). Thet, som insätties i Almanackorne Wäderleken beträffande. Block Progn. 31 (1708). Så snart en post blifvit öfverförd från en bok till en annan, insättes den första bokens pagina uti den andra, och den andra bokens pagina uti den första. Smedman Kont. 3: 7 (1872). Har ägogräns eller annan längdsträckning blivit insatt å karta. SFS 1920, s. 896.
7) låta (ngn l. ngt) intaga en viss plats o. d., placera (ngn l. ngt ngnstädes), låta (ngn l. ngt) inträda (i ngt l. ngnstädes). Skal wår nådigista herre haffua fulla magt .. insettia .. (i klostret) en god man som them (dvs. klosterbröderna) före stånda skal. G1R 4: 254 (1527); jfr d. (Reservsoldater) hwilka i theras stelle insättias kunde som i toghet dööde bleffwo, eller annars undkommo. Widekindi KrijgH 172 (1671). Den fattiga enkan, som icke hade någon son att förr eller senare insätta i beväringsleden. Järta 2: 232 (1823). Rödja den historiske Christus ur vägen för att i stället insätta den sjelfgjorde ideale Christus. Melin JesuL 1: 217 (1842). Insätta nya arbetare. Auerbach (1909). — särsk.
a) (†) inhysa, inkvartera (ngn); inlägga (besättning o. d. ngnstädes); äv.: inlägga (ngn på sjukhus o. d.). BtSödKultH 12: 26 (1593). Både dedh krigsfolcket här ligger och dedh andre som på galleijerne insatt är. AOxenstierna 2: 574 (1623). (Hospitalet) i Wexsiö, Som .. i denne tijdhen mycket graverat ähr, så at man på een run tidh ingen kan der insättia. HSH 31: 173 (1663). Sedan ther (dvs. i Koporie) war Swensk Guarnizon insatt. Widekindi KrijgH 440 (1671). Värdfolket i det hus, der barnet är insatt. Tegnér (WB) 6: 155 (1826).
b) (numera mindre br.) skaffa (ngn) inträde l. låta (ngn) inträda l. sätta (ngn i skola l. kloster, förr äv. i yrke l. tjänst o. d.). KOF 1: 349 (1575). (Mig) var .. intet angelägnare, än att med det första få honom insatt i något nyttigt handtverk. Nyrén Charakt. 57 (c. 1765). Den sjuårige Vilhelm Erik (hade) blifvit insatt i Köpings stadsskola. Sander i 3SAH 4: 22 (1889).
c) (gm val) utse (ngn) till medlem (av korporation, beslutande församling o. d.); förr äv. i uttr. insätta (ngn) till medlem (av församling osv.). Insätta en representant i styrelsen. (Lat.) Incorporare .. (sv.) insätta til medlem. Ekblad 68 (1764). Under detta riksmöte (dvs. år 1771) insattes Schönberg i sekreta utskottet. Arwidsson Schönberg XIV (1849). Att de båda statssekreterarne Karl Piper och Thomas Polus .. insattes i rådet. Hjärne K12 12 (1902). (Wennerbergs) eget län hade genast insatt honom i första kammaren. Annerstedt i 3SAH 17: 74 (1902).
d) i fråga om utnämnande l. förordnande till l. inställande i ämbete o. d.
α) med av prep. i (förr äv. till) inledd bestämning betecknande tjänst l. ämbete l. värdighet o. d.: utse, utnämna, förordna (ngn) till innehavare av (en syssla l. befattning l. värdighet osv.); stundom med inf. betecknande ändamålet med utnämningen l. uppgiften för den utnämnde o. d. The .. vela .. insettia och åffsettia j rikisens regimente hwem them synes. G1R 4: 205 (1527). Om en igenom Oförstånd olageligen insatte en til något Kall och Embete. Rudbeckius KonReg. 184 (1615). Eyrik Jarl for .. til England, sedan han i sit ställe til at råda öfwer Norige, insatt hade sin son Håkon. Peringskiöld Hkr. 1: 610 (1697). Sedan Lacedæmonierne öfvervunnit Athenienserna, insatte de trettio män att förvalta staten. Ritterberg Sall. 67 (1832). Det kungliga budskapet, att Schütz skulle insättas i rektoratet. Annerstedt UUH II. 1: 220 (1908).
β) utan uttryckligt angivande av tjänst l. ämbete l. värdighet o. d.: utse, utnämna, förordna, tillsätta (ngn); ofta med obj. betecknande innehavare av viss tjänst osv.; numera bl. med av prep. i (förr äv. till) inledd bestämning betecknande plats o. d. där ngn utses att innehava en tjänst l. ett ämbete osv.; särsk. i uttr. insätta (ngn) i ett rike o. d., göra ngn till konung (regent) i ett rike osv. G1R 9: 193 (1534). Teslikes hade och konung Erich (av Pommern) insatt en Dansk Erchebiscop til Vpsala. OPetri Kr. 166 (c. 1540). Hwar och en Prest är insatt, at han daghligha skal sköta Gudztiensten. Ebr. 10: 11 (Bib. 1541). Att the (dvs. Christiern II:s släkt o. vänner) same gamble konung Christiern förlossa vele och honum her i thette rike igen insättie. RA I. 1: 444 (1545). Episcopus ville insettia, afsettia hvem han vill. RP 8: 235 (1640). När jag till någon viss Församling insatt varder. SPF 1817, s. 165. Så låtom oss då insätta en konung. Carlstedt Her. 1: 101 (1832). Etioper-konungen Tirhaka .. blef slagen, och assyriska ståthållare insatte i landet. UVTF 12: 82 (1875).
γ) (numera mindre br.) i uttr. insätta (ngn) till, förr äv. för (innehavare av viss tjänst l. värdighet osv.), utse, utnämna, förordna (ngn) till (ngt). Her påwell skulle wara när eder jnsatt för kyrkieherre. G1R 7: 76 (1530). Föregifwer någen, at Christus hafwer medh thesse Ord .. icke insatt Apostlarna til Präster. Schroderus Os. III. 2: 123 (1635). Krysanteus .. insatte sina frigifna slafvar till förpaktare (av de inköpta fälten). Rydberg Ath. 32 (1859). De Geer Minn. 1: 127 (1892). — bildl. Med detta insättande af förnuftet och det förnuftiga begreppet till domare öfver kristendomens sanning. Nyblæus Forskn. 2: 217 (1881).
δ) (numera bl. mera tillf.) inställa (se d. o. 1 e ε), installera, inviga (ngn i hans ämbete o. d.); numera bl. med bestämning inledd av prep. i, förr äv. till; i ä. tid stundom svårt att skilja från α o. β. (Prästerna skola välja biskop; sedan skall överheten) insetia then samma i sticktet. KOF 1: 344 (1575). (Biskopen) lemnade hvar och en prost i sit Contract, at insättja de ännu intet introducerade pastores. Hallman Blacksta 86 (1748). Biskoparne insattes med Ring och Staf. Lagerbring 1Hist. 2: 395 (1773). I ett sådant Embete, i ett så vigtigt (som prästkallet), så ansvarsfullt, så heligt skolen I i dag insättas. Tegnér (WB) 8: 378 (1839). Så ofta en ny professor skulle insättas i sitt ämbete. 1LundagKron. 495 (1918).
e) med bestämning inledd av prep. i: låta (ngn l. ngt) komma i besittning av (rättighet, värdighet, förmån o. d.). (Gud har hjälpt oss) at vij .. thetta rijke .. uthi sin förre frijheet och verdigheet igen insatte. G1R 29: 536 (1560). Her Joh. Skytte har them skrämt och insatt Bugislaus Rosen uti theras arrende. RP 8: 286 (1640). Järta 1: 3 (1799). Geijer förkastar alt aprioriskt konstruerande i filosofien och insätter erfarenheten i sin rätt. Nyblæus Forskn. 2: 657 (1881). Den 1 januari insattes (på 1500-talet) i sina gamla rättigheter som nyårsdag. Nilsson FestdVard. 197 (1925).
f) i uttr. insätta (ngn) till l. (så)som arvinge, utse, förordna (ngn) till (sin) arvinge. Emedan Jungfrun insatte honom (dvs. Landcrona) til Arfvinge af all sin qvarlåtenskap. Humbla Landcr. 559 (1740). Före sin död hade .. (min far) insatt sin enka .. till universalarfvinge. Almqvist AmH 1: 34 (1840). Ebr. 1: 2 (Bib. 1917).
g) övergående i bet.: sätta (ngn l. ngt) i funktion (på viss plats o. för viss uppgift l. visst syfte); taga (ngn l. ngt) i bruk, börja använda (ngn l. ngt); ”sätta in”.
α) i sht mil. o. sjömil. med avs. på trupp(er), fartyg, stridskrafter, stridsmateriell o. d. Kurck Lefn. 184 (1705). Främsta liniens kompanier insätta sina reserver. Nordensvan Takt. 178 (1884). Sedan han (dvs. artilleribefälhavaren) mottagit befallning om artilleriets insättande i striden. ExFältartill. 1893, 1: 184. I samma mån ”Oden” vann på de jagade, insattes de snabbskjutande pjeserna i elden. SD(L) 1897, nr 425, s. 3. AB(A) 1929, nr 134, s. 2.
β) med avs. på trafikmedel o. d. Spårvagnen n:r 95, som är insatt på Östermalmslinien. SD(L) 1903, nr 13, s. 1. Fartyget .. är insatt i post- och passagerartrafik mellan Sydney och Vancouver. 2NF 37: 616 (1925). SD(A) 1929, nr 200, s. 5 (i fråga om telefonledning).
γ) i bildl. l. överförd anv., med avs. på kraft, energi, arbete o. d. Det (är) endast .. genom insättandet af sina bästa krafter i ett företag som framgång kan vinnas. Dahlgren Stanley 2: 471 (1890). De punkter, på vilka undersökningen behöver insättas. Nilsson FestdVard. 61 (1925).
8) meddela (ngn) kunskap (i ngt), göra (ngn) hemmastadd (i ngt), initiera (ngn i ngt), sätta (ngn) in (i ngt); vanl. i pass.; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som tillägnat sig kunskap (i ngt), initierad (i ngt), hemmastadd (i ngt). De (unga) böra .. metodiskt insättas i konsten att försörja sig själfva. Tenow Solidar 3: 154 (1907). Hon insatte barnmorskan i saken så långt det behövdes. Wägner ÅsaH 323 (1918). Trevlig, yngre Försäljerska med god säljarförmåga och väl insatt i branschen. DN(A) 1929, nr 222, s. 19 (i annons). De i språkets hemligheter insatta. Därs. 1931, nr 151, s. 6.
9) (†; se dock a o. b) påbjuda, föreskriva, förordna, befalla (ngt); giva (påbud o. d.), stifta (lag o. d.). Skole I och bevisa sådane eder christelig öfverhet den plicktige och af Gudh insatte tacksamhet. RA I. 1: 351 (1544). The Stadhgar, som Menniskior insatt hafwa. Schroderus Os. III. 1: 130 (1635). Medh Ordhet, som Christus thet insatt och förordnat hafwer, är thet (dvs. dopet) ett Sacrament. Rudbeckius Luther Cat. 214 (1667); jfr a. Hvad Gud insätter och bjuder, måste icke vara onyttiga, utan idel kosteliga ting. Sondén Luther Cat. 135 (1834). — särsk.
a) (numera föga br.) med avs. på sakrament, (kyrklig) institution, kult(bruk), ceremoni, helgdag o. d.: instifta, införa. Luther haffuer tracterat sacramenten epter som .. the haffua aff Christo warit insatt. OPetri PEliæ b 3 b (1527). Helge daghar äre för then skul insatte, ath man skal hafva tidh til ath höra Gudz ordh. RA I. 1: 121 (1529). Jesus sielf hafwer sticktat och insatt thenna heliga Nattwarden. Spegel Pass. 55 (c. 1680). Äcktenskapet är af then Högsta insatt och förordnat. Cavallin Herdam. 3: 211 (cit. fr. c. 1750). Hagberg Pred. 3: 4 (1817). Apollon insätter Dionysoskulten. Athena 15 (1917).
b) (numera föga br.) med avs. på ämbete, institution l. myndighet, skola o. d.: inrätta, grunda; tillsätta. Gudh .. (har) Domare-Embetet insatt. DomRegl. mom. 4 (c. 1540). Små scholer (äro) här och ther (i Finland) effter nö[d]torfften insatte. RP 8: 227 (1640). Wij .. hafue wårt och Rijksens Bärgz Collegium insatt och Authoricerat. PrivBergsbr. 1649, Privil. s. A 1 b. För kyrkans bestånd och utveckling är Presterskapet .. af Christus insatt. Norbeck Theol. 181 (1848). Den inkvisitionskommission, som nu (dvs. år 1684) insattes af konungen (dvs. Karl XI). Annerstedt UUH II. 1: 223 (1908).
10) intr.: (plötsligt l. häftigt) inträda, inställa sig, börja visa sig, ”sätta in”; i sht dels om ström, tidvatten o. d., dels om smärta l. sjukdom(ssymtom) o. d. Den (franska) Kusten är .. full af .. stora inbugter, dit åt strömmen starkt insätter. Montan Segl. 42 (1787). Det var springflodens mäktigt insättande tidvatten, som satte dessa massor i rörelse. Antarctic 1: 208 (1904). Smärtorna (vid ischias) ha .. neuralgiens vanliga karaktär att vara blixtsnabbt insättande. 2NF 12: 903 (1909). Innan diskussionen öfver hufvud insätter på det här framställda ämnet. NDA 1915, nr 239 A, s. 6.
Ssg: (3) INSÄTT-VIKT. (†) (vikt tillhörande) viktsats som är anordnad så att den ena vikten placeras (över o.) i den andra; jfr INSATS-VIKT. BoupptSthm 20/8 1679. jfr: 2 stora Mäsingz Insättwichter, 2 små Dito. BoupptSthm 18/11 1668.
Avledn.: INSÄTTARE, m.||ig. vbalsbst. till INSÄTTA. Linc. (1640; under reductor).
1) till 1; särsk. (i fackspr.): person (arbetare) som har till uppgift att insätta ngt i t. ex. form, ugn l. dyl. Insättaren (vid ett tegelslageri) står och sköter Formorna. VetAH 1805, s. 180. Björkman (1889). jfr GÖT-INSÄTTARE.
2) till 5. SFS 1916, s. 939. särsk. till 5 b, c: person som deponerar l. deponerat pänningar (ngnstädes); särsk.: person som insätter l. insatt pänningar i bankinrättning l. (i fackspr.): person som tillskjuter l. tillskjutit pänningar till affärsföretag o. d. PH 5: 3578 (1753). I Stockholms Sparbank har under 10 års tid insättarnes antal fördubblats. SFS 1840, nr 4, s. 69. Kommanditbolaget skiljer sig från .. (det kollektiva bolaget) endast derigenom, att till en eller flere solidariska och personligt ansvariga bolagsmän kommer en eller flere blotta insättare eller förlagsgifvare (commanditeurs). Bergstedt Clément 35 (1868). Siwertz JoDr. 317 (1928).
Ssgr (till INSÄTTARE 2 slutet): insättar(e)-behållning. DN(A) 1932, nr 248, s. 3.
INSÄTTARINNA10032 l. 01—, f. (tillf.) till 5 b, c: kvinnlig insättare. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 294 (1854).
INSÄTTELSE, r. l. f. (-sätielse (-set-) 15271575. -sättjelse (-setti-) 15311749. -sättelse (-sett-) 15481753) (†) vbalsbst. till INSÄTTA.
1) till 3; bildl., konkret, i uttr. in- och emellansättelse, parentes. Molander Förespel 53 (1753).
2) till 7. Menniskiones insättielse vthi Paradijs. Bullernæsius Lögn. 3 (1619). särsk. till 7 d: insättande (i ämbete o. d.); utseende, förordnande; inställande, installation. Vill h. k. M. ändå väll veta så laga om för:te biscops insättielse, att (osv.). RA I. 3: 169 (1593). Vår höglärde H kiörkioherdess lofuen vidh sin Introduction och insättielse. VDAkt. 1698, nr 368.
3) till 9: påbud, förordning, föreskrift; instiftelse; inrättande, inrättning. När man ena Christeligha messo halla wil epter Christi sätt och insätielse. OPetri PEliæ c 3 b (1527). Döpelsens Insettielse. LPetri Exorc. A 8 a (1562). PErici Musæus 2: 36 a (1582).
Ssg (till INSÄTTELSE 3): insättelse-ord. (†) instiftelseord. LPetri Kyrkiost. 81 b (1566). KyrkohÅ 1904, s. 195 (1595).
INSÄTTNING, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content