publicerad: 1933
INSÄTTNING in3~sät2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. insätning (i bet. 3 a); jfr d. indsætning, t. einsetzung]
1) (ofta i fackspr.; särsk. tekn.) motsv. INSÄTTA 1; äv. konkret: vad som (på en gång) insättes, särsk.: gods som (på en gång) insättes i en ugn för bränning o. d. Snart sagdt, hela insättningen (i tegelugnen) bestod af endast Takpannor. VetAH 1803, s. 193. Jäsningen måste i rätt tid afbrytas genom brödets insättning i ugnen. ArbB 23 (1887). Bæckström Rörstr. 18 (1930). — särsk.
b) (i fackspr., mindre br.) till INSÄTTA 1 e: inplantering (av fisk). Hammarström Sportfiske 297 (1925).
2) (i sht i fackspr.) till INSÄTTA 3: inpassande, infogande; införande; inmontering; äv.: infattande, infattning; äv. bildl. Insättning av fönsterglas. Insättning i ram. Nordforss (1805). Fötternas insättning i sitsen (av en pall). Johansson Träsl. 32 (1884). (Jag) har (vid skildringen av C. F. von Breda) .. bort tillse, att hans konstnärsporträtt måtte erhålla en rätt insättning och icke heller falla ut ur sin tidsram. Sander i 3SAH 10: 97 (1895). Prov på insättning av anfangsbokstäver. Elge BoktrK 108 (1915). — särsk. konkret: inpassat l. infogat stycke l. parti (av ngt); insats; särsk. i fråga om klädesplagg o. d.: infällning, isättning. Insättningar till koftor och västar. Hjertelius Stickm. 84 (1892). Grönskande cypresshäckar med insättning af rosor. Samzelius Torneå 53 (1896). (Kyrkan är byggd av) rödt, fogstruket tegel med putsade insättningar. TT 1900, Byggn. s. 89. Lagerlöf Mårb. 33 (1922).
a) (numera föga br.) till INSÄTTA 5 a: deposition, nedsättning (till förvar l. ss. pant o. d.). PH 6: 4327 (1756). Tengwall Tvist. 215 (1794).
b) till INSÄTTA 5 b, c: insättande (i bankinrättning o. d.); insats (i affärsföretag o. d.); ofta konkret: belopp som insättes l. insatts. RP 5: 215 (1635). Interessenterne (i Ostindiska kompaniet) skal fritt stånda .. at giöra insättning (av subskriberade medel) uti Riksens Ständers Banco. PH 5: 3501 (1753). Vid postsparbankskontoren i riket utgjorde under Maj månad 1895 insättningarnas belopp 1,220,589 kr. GHT 1895, nr 138, s. 3. Björling CivR 125 (1907). — jfr PÄNNING-INSÄTTNING.
c) (numera knappast br.) till INSÄTTA 5 d: insats (i lotteri l. vad l. spel o. d.). Dalin Arg. 2: nr 20, s. 8 (1734). De spelandes insättning och fördelning. HbiblSällsk. 2: 156 (1839). — jfr VAD-INSÄTTNING.
d) (†) till INSÄTTA 5 f; konkret, = INSÄTTNINGS-SUMMA 2. FörordnEkeskog. 1746, s. A 3 b. Bergv. 2: 667 (1755).
4) till INSÄTTA 7. Björkegren 2592 (1786). Insättning af karl i sitt ställe. Schulthess (1885). — särsk. (numera bl. tillf.) till INSÄTTA 7 d: insättande, inställande (i ämbete o. d.); installation. Att M. Abrahams insättningh (ss. kyrkoherde i Skatelöv) kunde .. blifva upskutin och fördrögdh. VDAkt. 1679, nr 38. Borgmästarne Ambrosius och Jörgen, som nu förklarade sig arbeta för Christian II:s insättning (i konungavärdigheten). Frey 1848, s. 324.
5) (†) motsv. INSÄTTA 9: påbud, förordning, föreskrift; inrättning. Sådana ordh segher ingen rett christen emoot sin mesters Christi insätning. OPetri Ors. B 4 a (1531). Ludvigsson Norman 9 (c. 1550). Schroderus Os. 2: 671 (1635).
Ssgr (i allm. till 3 b; i sht i fackspr.): (2) INSÄTTNINGS-ARBETE~020, äv. ~200. i sht tekn. om inmonterings- l. inredningsarbete o. d. TSjöv. 1900, s. 88. —
-ATTEST. (numera knappast br.) = -BEVIS. 2VittAH 23: 250 (i handl. fr. 1718). SFS 1887, nr 26, s. 4. —
-BEVIS. bevis om gjord insättning (i bank o. d.), förr äv. rörande deposition av pänningar o. d. (hos ngn l. ngnstädes). Bergv. 2: 518 (1749). På Bankens tryckta Blanketter utfärdade Insättningsbevis. DA 1824, nr 64, s. 3. SFS 1921, s. 556. —
(1) -DÖRR. (i fackspr.) öppning (dörr) gm vilken insättning sker (i ugn, mila o. d.). Insättnings-dörr på gafveln (av tegelugnen). Wijnblad Tegelbr. 44 (1761). Rejmers Koln. 22 (1868; i fråga om tjärugn). —
-FOND. i fråga om kapital- o. livränteförsäkringsanstalt. SFS 1866, nr 50, s. 1. Därs. 1883, nr 56, s. 1. —
-LISTA, r. l. f. post. förteckning över under viss tid o. vid viss postanstalt i postsparbanken gjorda insättningar. SvPostv. 170 (1924). —
(1) -MASKIN. tekn. o. metall. maskin medelst vilken insättning (av gods o. d. i ugn) sker. JernkA 1899, s. 123. Därs. 1900, Bih. s. 265. —
-NOTA. bankv. Hultman Banktekn. 55 (1909). Vid insättning i riksbanken (av pensionsförsäkringsavgifter) skola avlämnas, förutom för riksbankens bokföring erforderlig insättningsnota, dubbla reversal å det insatta beloppet. SFS 1925, s. 348. —
-SUMMA.
1) till 3 b. Fennia XVI. 2: 88 (1747). (Västmanlands läns sparbank) hade den 31 dec. 1905 en insättningssumma af 4,602,000 kr. Uppl. 2: 693 (1908).
2) (†) till 3 d: summa för vilken ngt vid (exekutiv) auktion utbjudes till salu. FörordnHemm. 19/9 1723, s. 7. Bergv. 1: 707 (1731). Et ödelagt Tegelbruk .. kommer genom offentelig Auction .. til den mästbiudande at bort-arrenderas, då Insättnings-Summan blifver den skattlagde Räntan. PH 5: 2957 (1750). —
-ÅR. Om någon dör under sjelfva insättningsåret, innan han .. ingått såsom verklig delegare i inrättningen (dvs. livränteanstalten). Frey 1849, s. 237. Lille Försäkr. 96 (1882).
Spoiler title
Spoiler content