SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTRÄDE in3~trä2de, n.; best. -et; pl. (föga br.) -en (Nordberg C12 1: 147 (1740), Östergren (1929; angivet ss. sällsynt form)); förr äv. INTRÄD, n.
Ordformer
(inträd(h) 16201668. inträde 1649 osv. inträdet, sg. best. 1635 osv.)
Etymologi
[jfr t. eintritt; till INTRÄDA, v.1; med avs. på bildningssättet jfr AVTRÄDE, BITRÄDE, TILLTRÄDE m. fl.]
vbalsbst. till INTRÄDA, v.1
1) till INTRÄDA, v.1 I 1: handling(en) att inträda ngnstädes; ofta konkretare, särsk. dels om tid l. tillfälle då ngn inträder ngnstädes, dels närmande sig l. övergående i bet.: förhållande(t) att kunna inträda, möjlighet l. rättighet l. tillstånd att inträda, tillträde (till en lokalitet o. d.); jfr ENTRÉ 1, 6. Göra sitt inträde. Bevilja, vägra ngn inträde. Hava fritt inträde. Schroderus Dict. 37 (c. 1635). Hennes sätt att helsa, vid inträdet i ett rum, ansågs makalöst. Carlén Repr. 73 (1839). Det utlovade (dvs. sexan) var nog att ge deras inträde på arbetsrummet en prägel av festtåg. Hallström Händ. 100 (1927). — särsk. (†) i utvidgad anv.: handling(en) att begiva sig in (o. slå sig ned) ngnstädes, infart, intåg; särsk. om (festligt) intåg i en stad l. ett land o. d.; jfr ENTRÉ 1. Schroderus Liv. 406 (1626). Ty tå hade han (dvs. hertig Johan) sitt prächtige Inträde vthi Staden (dvs. Nyköping) til 300. Hästar starck, på then fierde dag vthi Decembri Månadh. Widekindi G2A 11 (c. 1676). Fjorton dagar efter denna audience, ankom Muley Abdsalem .. och gjorde et prägtigt inträde i Maroco. Agrell Maroco 1: 164 (1790, 1796). Inträdet i London är ej angenämt, man far på elaka, icke stenlagda gator genom förstäder, som aldrig måtte ta slut. Geijer (1809) i MoB 7: 83.
2) [efter t. eintritt, fr. entrée] (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) parti (i balett), scen (i teaterstycke); äv. mer l. mindre bildl; jfr ENTRÉ 3, UPPTRÄDE. Then fångne Cupido. Ballet, I. Inträde. Stiernhielm Cup. 1 (1649, 1668). Första Öpningen. I. Inträde. Falconer. Musgrave. .. (Theatren föreställer en löfrik skog). Hesselius Zaletta 1 (1740). Om 8 a 9 år begynnes et nytt inträde i Eders Kongl. Höghets Skådespel. Tessin Bref 2: 254 (1754). Östergren (1929; angivet ss. något ålderdomligt). jfr: Hvarföre nyttja Öppning och Inträde i stället för det vanliga Akt och Scen? — Inträde kan väl passera efter det är svenskt. LHammarsköld (1806) hos Hjärne DagDrabbn. 228.
3) [utvecklat ur 1] (numera knappast br.) ingång; väg l. passage in till ngt; jfr ENTRÉ 8. Sylvius Curtius 563 (1682). Insurgenternas lilla ryttaretrupp, som försvarade inträdet till positionen. Rydberg Ath. 404 (1859).
4) till INTRÄDA, v.1 I 2 (II 1).
a) till INTRÄDA, v.1 I 2 a (II 1), i fråga om person. (De döpta) äre giorde til Gudz Arfwingar, .. Så at ingen ting them hindrar til theras Inträdh vthi Himmelrijket. Schroderus Os. III. 1: 266 (1635). 2Petr. 1: 11 (Bib. 1917). — särsk.
α) till INTRÄDA, v.1 I 2 a α (II 1 a, b): förhållandet att slå in på en viss bana l. att bliva medlem av l. upptagas l. taga säte o. stämma i en förening l. kår o. dyl. l. att inträda i utövningen av en rättighet l. i tjänstgöring o. d. Schroderus Os. 1: 444 (1635). Sluteligen tog han (dvs. Zibet), år 1791, sitt Inträde i Svenska Akademien, med ett Åminnelse-Tal öfver Botin. Hammarsköld SvVitt. 2: 31 (1819). Elev erlägger vid inträde i konservatorium inskrifningsafgift med fem kronor. SFS 1881, nr 71, s. 7. Ansökning om inträde i föreningen skall vara försedd med sökandens egenhändiga, bevittnade namnunderskrift. Därs. 1911, nr 55, s. 19. (†) Jag geck till Cantzliet att se Gref Ekeblads inträde till Presidents ämbetet. JGOxenstierna Dagb. 31 (1769). — särsk.
α') (†) med genitivisk bestämning angivande det vari ngn inträder. Ock önskade H: LandtM: dem alle (dvs. de nyadlade) till dehres Adelige Stånd och detta Ridderhusetz inträdh mycken welssignelsse. RARP 4: 78 (1647).
β') (†) till INTRÄDA, v.1 I 2 a α β'. Sitt första inträdh på regimentet begynte han (dvs. konung Dager) medh inrijkis sämja och enigheet. Schroderus JMCr. 220 (1620). Efter mitt inträde till Regementet. RARP 7: 2 (1660).
γ') (†) till INTRÄDA, v.1 I 2 a α γ'. Att ett richtigt inventarium måtte framwijsas .. och till mig lefwereras wid inträdet till Prästegården. VDAkt. 1704, nr 405.
β) (numera bl. tillf.) till INTRÄDA, v.1 I 2 a ε (II 1 e): handling(en) att inträda i äktenskap. Thet andra Inträdet i Echtenskapet skal tillåtas Leekmannom, men ey Clärkom. Schroderus Os. 1: 845 (1635). — särsk. (†) i uttr. äktenskaps inträde, ingående av äktenskap. Att .. gifva beskedh om trolofningenss beskaffenheet .., hvilken Kirstin Jonssdotter wägrar att medh echtenskapss inträde fulborda. VDAkt. 1689, nr 255.
b) (i sht i fackspr.; se dock γ) till INTRÄDA, v.1 I 2 b, i fråga om sak: förhållande(t) l. möjlighet(en) att komma in l. tränga in ngnstädes; äv. mer l. mindre bildl. Björkegren 1537 (1786). En .. sal, hvars fönster .. ej lämna inträde åt förmiddagssolens strålar. Rydberg 8: 153 (c. 1855). Ångans temperatur vid inträdet i högtryckscylindern .. (var) 339°. TT 1899, M. s. 100. — särsk.
α) till INTRÄDA, v.1 I 2 b β α'. Inträdet af språken i de olika klasserna .. (i de privata elementarlärovärken) synes af följande tabell. PedBl. 1875, s. 20. Wegelius Musikl. 1: 103 (1888).
β) (numera mindre br.) insteg (se d. o. 3). Schroderus Liv. 685 (1626). Äfven talet har .. vunnit inträde i den (nyare) franska (dövstum-)skolan. BetDöfstUnd. 1878, s. 7.
γ) (fullt br.) till INTRÄDA, v.1 I 2 b β β'; i fråga om tid, tillstånd o. d.: förhållande(t) att taga sin början l. att inträffa. Schroderus Liv. 413 (1626). Med inträdet af år 1720, börjades mit dagatal. VDAkt. 1774, nr 254. Man ville afvakta inträdet af konungens myndighetsålder. KyrkohÅ 1907, s. 203.
5) [efter fr. entrée, lat. introitus] (†) handling(en) att inleda ngt l. att förse ngt med inledning; särsk. konkretare: ingress (till en skrift), inledning. Sedan nu alle thesse wore komne til Marpurg, befalte Landtgrefwen at D. Luther skulle til itt inträdh medh Oecolampadio allena .. disputera om the twistige Saker i Religionen. Schroderus Os. III. 1: 85 (1635). Inträde til hela Värket, och tankar öfver Sedo-Läran. Dalin Arg. 1: 345 (1733, 1754; rubrik i register). Jag har i ett inträde till min öfversättning af Antenors resor i Grekland och Asien m. m. nämt, att (osv.). Agrell Maroco 2: Föret. 1 (1807).
Ssgr (i allm. till 4 a α): INTRÄDES-ANSÖKAN ~020. ansökan om inträde vid skola l. i förening o. d. —
-ANSÖKNING~020. inträdesansökan. SydsvD 1870, nr 202, s. 4. SFS 1921, s. 1324.
-AVGIFT~02 l. ~20.
1) till 1: avgift för tillträde till föreställning l. föreläsning o. d. PT 1791, nr 70, s. 2. Inträdesafgifter vid föreläsningar och konserter. Sthm 1: 406 (1897).
2) till 4 a α: avgift som erlägges för inträde vid skola l. i förening o. d. SPF 1832, s. 286. SFS 1910, nr 162, s. 6.
(1) -BILJETT. biljett som berättigar innehavaren att inträda i en lokalitet (särsk. ss. åskådare l. åhörare vid teaterföreställning, konsert, föreläsning, förevisning o. d.). PT 1791, nr 84, s. 2. SFS 1910, nr 162, s. 6.
-FORDRINGAR, pl. fordringar med avs. på kunskaper (o. färdigheter) som man måste uppfylla för att vinna inträde i en skola o. d. UpsP 1860, nr 89, s. 2. 2NF 25: 1124 (1917).
-FÖRELÄSNING ~1020. föreläsning som en akademisk lärare håller, då han installeras; installationsföreläsning. UpsP 1860, nr 24, s. 2. DN 1894, nr 9026, s. 1.
(1) -KORT, n. kort som berättigar innehavaren l. viss person (på vilken det är utställt) till besök å en lokalitet (vid ett bestämt tillfälle l. upprepade gånger under längre l. kortare tid); inträdesbiljett; äv. bildl. SC 1: 279 (1820). Lotterisedlar äro inträdeskort till fattighuset. SvOrdspråksb. 56 (1865).
-PREDIKAN. predikan varmed en till en ordinarie prästerlig befattning utnämnd präst inleder sin till tjänsten hörande predikovärksamhet. Lind (1749). 2NF 34: Suppl. 786 (1923).
-PROV. inträdesprövning. Frey 1843, s. 390. Östergren (1929).
-PRÖVNING. examination som anställes med inträdessökande i en skola o. d. för utrönande av huruvida han uppfyller de stadgade inträdesfordringarna; jfr -EXAMEN, -FÖRHÖR, -PROV. SFS 1894, nr 94, s. 10. Därs. 1913, s. 755.
-SÖKANDE, p. adj. som söker inträde i en skola o. d.; äv. i substantivisk anv. PedBl. 1876, s. 98. SFS 1911, nr 59, s. 5.
-TAL. tal som ngn håller, då han tager inträde i en akademi o. dyl. l. (tillf.) då han tillträder en befattning. Tessin IVetA 1745 (i rubrik). Då Atterbom höll sitt inträdestal i Svenska Akademien. Liljecrona RiksdKul. 150 (1840). Jag (förklarade) redan i mitt inträdestal (som president i Svea hovrätt), att jag aldrig (osv.). De Geer Minn. 2: 113 (1892).
-ÅLDER. ålder som ngn skall hava uppnått för att vinna inträde i en skola l. en förening l. kår o. d. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 29, Bil. s. 36. Inträdesåldern i Scoutkåren: 11 år. MotMålet 1921, s. 80.
Spoiler title
Spoiler content