SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTUITION in1tɯitʃω4n l. -iʃ-, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. intuition; av senlat. intuitio (gen. -ōnis), till lat. intueri, se hän till, betrakta, av in- (se IN-, pref.1) o. tueri, se, betrakta]
1) filos. o. psykol. benämning på åskådningen ss. en särskild uppfattningsform (o. kunskapskälla) i motsats till det med symboler (föreställningar l. begrepp) arbetande tänkandet; dels i fråga om vanlig sinnesåskådning, dels (o. vanl.) i fråga om uppfattningsakt som överensstämmer (anses överensstämma) med sinnesåskådningen däri att det uppfattade är omedelbart givet (o. icke förmedlat gm symboler); ofta om omedelbar åskådning l. upplevelse av det absoluta l. det gudomliga; äv. om uppfattning vari ngt framstår ss. axiomatiskt l. aprioriskt nödvändigt; äv. (i Bergsons filosofi) om ett slags andligt uppgående (inlevelse) i ett objekt; äv. (i Hans Larssons filosofi) om psykisk akt varigm ngn på grund av en stegring i komprehensions- l. kombinationsförmågan uppnår en (mera komplicerad) syntetisk uppfattning (ss. en totalbild l. överblick av ngt); i vissa fall svårt att skilja från 2. Att mathematiska sanningar ej äro grundade på resonnement, utan på intuition eller åskådning. Geijer I. 5: 83 (1811). Att .. verka ej blott förståndsinseende, utan ren intuition af det Gudomliga i alla dess manifestationsformer, är Religionens höga betydelse. SvLittFT 1833, sp. 2. Vetterlund StDikt. 57 (1894, 1901). Intuitionen behöver samla iakttagelser, ha kunskaper på lager. .. Dess särmärke ligger icke i att undvara generalisationerna .. utan i ett säreget sätt att begagna sig av dem. Larsson Id. 77 (1908). Intuition kallar man det slags intellektuella sympati, genom vilken man försätter sig i det inre av ett objekt för att där uppgå i det enastående och följaktligen outsägliga det rymmer i sig. Ruhe Bergson Intuit. 11 (1911).
2) livlig inbillningskraft (som ersätter åskådningen l. det metodiska tänkandet); (mer l. mindre genial) ingivelse; förmåga att instinktivt uppfatta l. bedöma ngt på ett riktigt sätt; siarblick; i vissa fall svårt att skilja från 1. Den konstbildande fantasien uppträder .. inom .. den stränga vetenskapens områden med en siarartad blick, såsom en inre åskådning (intuition). BEMalmström 7: 176 (1850). Tror du då icke — afbröt här drömmaren .. — att man af instinkt och omedelbar intuition kan träffa det rätta äfven i frågor af djupaste betydelse. Wikner Lifsfr. 1: 131 (1866). Skalden .. är i första hand en intuitionens man, icke en reflexionens. EHTegnér i 2SAH 58: 52 (1882). Kvinnan besitter i högsta grad det undermedvetna bedömandet eller just det vi kalla intuition. Ahrenberg Männ. 3: 145 (1908). (Jag) hittade .., med nästan genial intuition, på att nämna .. en friherrlig familj. Hallström Händ. 14 (1927).
3) (†) (dunkel) uppfattning l. föreställning, bild (se BILD, sbst.1 3 (b)). Visserligen (ger) aldrig någon beskrifning .. annat än en dunkel intuition. Tegnér (WB) 4: 264 (1823).
Ssgr (i fackspr.): (1) INTUITIONS-AKT. jfr AKT, sbst.1 I 2. Larsson IntuitProbl. 29 (1912).
(1) -FILOSOFI. filosofisk åskådning som bygger på begreppet intuition. Böök SvStud. 434 (1913). Bergsons intuitionsfilosofi. 2NF 35: 1026 (1923).
(2) -LÖS. i sht estet. som visar brist på intuition. Ett stelnadt och intuitionslöst maner. Böök 1Ess. 140 (1913).
Spoiler title
Spoiler content