SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INVENTION in1vänʃω4n l. -ven-, äv. -tʃω4n (innvänntschón Dalin. Anm. Moberg Gr. 97 (1815) upptager endast uttalet utan t), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(-sion 1781. -tion 1621 osv.)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. invention, av lat. inventio (gen. -ōnis), vbalsbst. till invenire, påträffa, upptäcka, uppfinna, av in- (se IN-, pref.1) o. venire, komma (se KOMMA, v.). — Jfr INVENTARIUM, INVENTERA, INVENTIÖS, INVENTOR]
1) uppfinnande, uppfinning; numera bl. ngn gg (i fackspr.) i fråga om litterär l. konstnärlig värksamhet: (originellt) skapande o. gestaltande, konception; förr äv. konkretare, om den konstnärliga gestaltning som ett litterärt alster l. ett konstvärk företer. At förste Fabeldichtaren hafwer .. warit spitzfundigh och klook i sin Invention. Fosz Qq 3 a (1621). Dess (dvs. Hesselius' Erick den Niondes) invention uppenbarar .. icke något djupt dramatiskt geni. Hammarsköld SvVitt. 1: 282 (1818). Lundström LPGothus 1—2: 260 (1893).
2) uppfinningsförmåga, fantasi; numera bl. ngn gg (i fackspr.) i fråga om litterär l. konstnärlig värksamhet: (i konstvärket framträdande) förmåga av originellt skapande l. gestaltande, skapande fantasi, ingivelse; ofta svårt att säkert skilja från 1. Therföre berömmes Raphaël af Urbino för sin invention och behaglighet. Lindestolpe Färg. 19 (1720). Tu ting, som recommendera et poëtiskt verk, äro invention och prydlighet. Browallius Holbg 7 (1744). Fru Carlén har .. mycken invention, vida mer än både mamsell Bremer och friherrinnan Knorring. Sturzen-Becker 1: 119 (1845, 1861). I fråga om skön konst bör man skilja mellan entusiasm, imagination etc. och invention. Wulff Leopardi 14 (1913).
3) infall, idé, ”uppfinning”, ”påhitt”; i sht om yttring l. alster av ingivelse l. av genial l. konstnärlig fantasi, snillrik(t) infall l. idé; numera bl. ngn gg (i fackspr.) i fråga om litterär produkt, i sht i uttr. litterär invention. Palmchron SundhSp. B 7 b (1642). Sosom E. H. Excellens en stoor försårg drager för alla, som sigh i bokliga konster .. öfwa wilia ok särdeles dem som uthi ingenio och inventioner andra öfvergå. Rudbeck Bref 323 (1688). At han (dvs. Homerus) för öfrigt varit af en stor och ovanlig qvickhet är oförnekligt, såsom ock ingen kan tvifla, det han varit ogement rik på inventioner och förändringar. Lagerbring HistLit. 211 (1748). Weise 1: 243 (1769). Detta (dvs. Kellgrens parodi Angående påbudet om snöskottning) är onekeligen en ganska glad invention. SP 1782, nr 74, s. 2. At vi en kunnig man nu med oss adjungera, / Som med en mera ny och artig Invention / Oss må benägit assistera (med högtidstalet). Lenngren (SVS) 2: 70 (1793). Det är tydligt, att .. hela legenden om henne på båren är endast en litterär invention för ett resonnerande öfver kärlekens väsende i allmänhet. Söderhjelm ItRenäss. 156 (1907).
4) ngt nytt (metod, färdighet, anordning, inrättning, apparat, maskin o. d.) av praktisk art som ngn uppfunnit l. utexperimenterat l. uttänkt l. konstruerat, uppfinning; ngn gg äv. om upptäckt av teoretisk art; numera bl. (föga br. utom i ssgn INVENTIONS-SOFFA) i inskränktare anv.: sinnrik o. praktisk inrättning l. anordning l. apparat o. d., avsedd att underlätta det husliga arbetet l. öka den enskildes bekvämlighet, inventiös inrättning l. apparat o. d. Den invention at bränna Påttaska af allahanda gemen aska (osv.). Stiernman Com. 2: 759 (1654). Hwad inventioner jag .. giordt (i matematiken), gifwer jag en lista på uti brefwet. Swedenborg RebNat. 1: 218 (1712). En invention att giöra Skårstenar, som intet röcka in. BokvGP 15 (1720). Berätta fort din invention / At vara varm i alla väder. Lenngren (SVS) 2: 105 (1794). En i allt utmärkt god Vagn .. med alla beqvämligheter samt upptänkliga Inventioner och tillbehör, finnes till salu. DA 1824, nr 1, Bih. s. 1. (C. Polhems) Mekaniska inventioner. Fatab. 1928, s. 1. Det husliga arbetet har lättats i oerhörd grad genom vår tids moderna inventioner. SvD(A) 1931, nr 322, s. 10.
5) (†) sätt på vilket ngt är anordnat l. inrättat o. d., konstruktion, anordning, inrättning; äv. övergående i bet.: typ; jfr INVENTERA I slutet. (Han vill) här i Rijket införa en ny invention på Lädergarfweri. Stiernman Com. 3: 73 (1662). Ett pappersbruuk, av een serdeles invention. Ambrosiani DokumPprsbr. 21 (i handl. fr. 1670). Ny förbättrad invention af (bi-)kupor. Linnæus Bijskjöts. 7 a (1768). Jag är öfvertygad om, at dessa vocaltecken .. ej kunna vara annat, än af en nyare invention. Thorberg ÖsterlSpr. 21 (1785). KrigVAH 1833, s. 110.
Ssgr: (2) INVENTIONS-FÖRLUSTNING. (†) förlustelse för fantasien. I Mythologia äre ey mindre månge gode och nyttige saker beskrefne .. Thet osz, näst inventions förlustning och nyttighe läror, och påminnelser, framstälte warda. Sigfridi b 1 b (1619; möjl. att fatta ss. två ord).
(1) -FÖRMÅGA. (†) skapande konstnärlig fantasi, ”uppfinningsförmåga”. Hammarsköld SvVitt. 1: 306 (1818).
(1) -GÅVA. (†) uppfinningsförmåga, fantasibegåvning. Posten 1769, s. 1051.
(4) -HORN. [efter t. inventionshorn] mus. benämning på ett numera icke längre användt slag av valthorn, vilket, därigenom att dess rör kan förlängas gm infogande av kortare l. längre byglar, medger önskad förskjutning av dess naturliga skala. Höijer 536 (1864).
(4) -PREMIUM. (i fråga om förh. under frihetstiden) premium avsett ss. belöning för uppfinningar. Hjelt Medicinalv. 2: 563 (cit. fr. 1761). DA 1771, nr 277, s. 2. SvH 7: 223 (1902).
(4) -SOFFA. stoppad soffa inrättad med utfällbara gavlar o. omvridbart säte, varigm soffan bekvämt kan förändras till bäddplats. AB 1884, nr 54, s. 1. DN(A) 1933, nr 62, s. 15.
(4) -TRUMPET. (förr) mus. trumpet inrättad efter samma princip som inventionshornet. BoupptVäxjö 1848. 1LundagKron. 339 (1918; möjl. efter handl. fr. 1793).
(4) -VISKARE, r. l. m. (†) mil. kanonviskare med handtag som är så beskaffat att serviskarlen med tillhjälp därav kan införa viskaren o. skottet med en hand, utan att ngn del av hans kropp behöver komma framför kanonmynningen. KrigVAH 1810, s. 21. Jemnförelse-försök mellan rak viskare med kolf och så kallad inventions-viskare med krokigt handtag. Därs. 1845, s. 162. Holmberg Artill. 4: 217 (1886).
Spoiler title
Spoiler content