SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INVITATION in1vitatʃω4n l. 01—, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[av fr. invitation, av lat. invitatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till invitare (se INVITERA)]
1) inbjudan, inbjudning; numera bl. ngn gg i mera ceremoniellt spr. o. med bibegrepp av särskild högtidlighet o. d. i formen för inbjudningen. Gesanten vill på samma invitation upkomma, så snart Rijkssens Råd med caretten ankomma. RP 8: 482 (1641). Nu har jag sagt nej åt fem invitationer. Bremer Hertha 225 (1856). 3NF (1929).
2) (†) invit (se d. o. 2); uppmaning, uppmuntran. Andersson (1845). Dalin (1852). Ekbohrn (1868).
Ssgr (till 1; i fråga om bruklighet jfr INVITATION 1): INVITATIONS-BILJETT. MoB 2: 16 (1791). HH XXV. 2: 51 (1809). —
-BREV. OxBr. 1: 149 (1620). Loefling Resa 63 (1752). —
-KORT, n. Tersmeden Mem. 2: 194 (1736). AvHauswolff (1808) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 225. —
-PROGRAM. (†) programskrift med inbjudning till en akademisk högtidlighet o. d. Höpken 1: 429 (1772). —
-SKRIVELSE. (†) jfr -BREV. NAv. 22/11 1655, nr 1, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content