publicerad: 1933
INVÅNARE in3~vå2nare, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(-va(a)n- (-uan-) 1522—1534. -von- 1564—1646. -vå(h)n- (-uån-) 1535 osv. -vårn- 1680. — -are 1535 osv. -er 1564—1682. -ere 1522—1641. -vånren, pl. best. 1702)
Etymologi
[fsv. invanare; liksom d. indvaaner av mnt. inwoner (motsv. t. einwohner), vbalsbst. till inwonen (se INVÅNA). — Jfr INNEVÅNARE]
person som bor i ett land l. på en ort l. i ett hus osv. l. bebor ett land osv.; inbyggare, innevånare. Invånare i, förr äv. av ett land l. en stad (osv.). För:na Cappells Siwkhus innvaanere. G1R 1: 34 (1522). Sedan han (dvs. kurfursten av Brandenburg) .. hade .. belägrat staden (Stettin) .., uptenkte han hwar dag it nytt sätt til at plåga inwånerna med. Spegel Dagb. 81 (1680). Invånare af denna bygd! / Församlens från ert arbets stunder. JGOxenstierna 1: 35 (1805). Dessa täppor (framför husen) voro avsedda att ge utlopp åt invånarnas naturglädje. Hallström Händ. 31 (1927). (†) En räwelsk inwoner (dvs. invånare i Reval) benempdh Arendt Reijer. HH XIII. 1: 134 (1564); jfr a. — jfr BY-, JORD-, KUST-, LÄNS-, SLOTTS-, SOCKEN-, STADS-, UR-INVÅNARE m. fl. — särsk.
a) (†) pregnant, om (inhemsk) medborgare i land l. samhälle o. d., motsatt: utlänning l. främling o. d. TullbSthm 22/8 1578. Hans Båschierer Jnuonere her i staden. VRP 1624, s. 101. Sweriges lagh medgifwer, att så wäl gäste som jnwånare måge settia bårghen för sig. BtÅboH I. 2: 115 (1625). KultHM 3: 83 (1706).
b) i mer l. mindre oeg. o. bildl. anv.; särsk. om djur l. växt. Luftens, havets invånare. JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 220. Om denne Månad (dvs. maj) varit så klar, varm och lugn som Apr(il) hade ännu flere Invånare i Växt-Riket hållit sina Biläger. VetAH 1794, s. 205. Ofvanpå husets tak är ett dufslag med talrika invånare. PT 1883, nr 4, s. 3. Janson Par. 234 (1900).
Ssgr: INVÅNAR(E)-ANTAL~02 l. ~20. Stadens (dvs. Hudiksvalls) invånareantal är icke synnerligen betydande. LärovKomBet. 1884—85, 1: 355. —
-TAL. (föga br.) = -ANTAL. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 139 (1859). Rosberg Granö Altai 2: 230 (1921).
Avledn.: INVÅNARINNA10032 l. 01—, f. kvinnlig invånare; äv. bildl. Lagerlöf Vitt. 33 (1670; bildl.). Gräddan af Bierköpings invånarinnor. Palmblad Nov. 4: 125 (1845, 1851). Lundegård Prom. 1: 106 (1893). —
INVÅNERSKA, f. (numera knappast br.) invånarinna. Österling Ter. 1: 417 (1699). SödermNyh. 1894, nr 33, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content