ITEM i4tem, äv. it4-, äv. 32, adv. o. sbst. n.; ss. sbst. pl. =.
Ordformer
(Anm. Ss. adv. förkortas ordet ofta it.)
Etymologi
[liksom d., holl., t., eng. o. fr. item, av lat. item, likaså, till ita, adv., så]
I. (numera knappast br.) adv.; anknytande en sats l. ett uttryck till det föregående: likaså, likaledes, vidare, jämväl. SthmSkotteb. 1521, s. 225. Helfften (av krigsbytet) .. war j talet tryhundrat tusend siw och tretiyo tusend och femhundrat. fåår ... Item sex och tretiyo tusend nööt ... Item tretiyo tusend och femhundrat åsznar. 4Mos. 31: 38(Bib. 1541). BOlavi 83 a(1578). LandtmFörordn. 30(1725). Helsa hjerteligen din Hustru och pojke. Item Biberg, Atterbom, Grafström. Tegnér (WB) 3: 449(1821). Östergren(1929). — särsk. [jfr motsv. anv. i d.; anv. torde bero på att i en ä. tids predikningar till det föregående anknutna l. tillagda moment ofta inleddes med item] (skämts.) i substantivisk anv., i uttr. item hjälper också i l. till en predikan, även en i o. för sig obetydlig detalj kan i ngt avseende vara till nytta. Rhodin Ordspr. 83(1807). Stiernstolpe DQ 3: 378(1818).
II. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (föga br.) sbst.: post (i räkning o. d.); äv. i utvidgad anv.: beledsagande l. tillkommande omständighet l. företeelse; omständighet att taga med i beräkningen; stundom övergående i bet.: tillökning, ”plus” (till inkomst l. utgift o. d.); stundom äv. med bestämning inledd av prep. av l. utöver. Leopold (SVS) II. 1: 28(1776). Uppköp af land .. har varit ett ganska betydligt item af kostnaden. JernkA 1836, s. 161. Ett item utöfver den årliga ordinarie kontingenten. VDAkt. 4/1 1849. (Vid vissa fotografiska kopieringsmetoder)inträffar ett harmfullt item, nämligen det, att ljusets inverkan stannat på ytan. Nyblæus Fotogr. 172(1874). Benzinen för öfverfärden (från Europa till Amerika) — endast ett litet item bland de många — beräknas kosta 15000 francs. SD(L) 1904, nr 300, s. 4.Östergren(1929).
