SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
ITERERA it1ere4ra l. i1t-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ITERATION.
Ordformer
(it- 1574 osv. itt- 17081730)
Etymologi
[jfr t. iterieren, fr. itérer, ävensom eng. iterate; av lat. iterare, göra ngt för andra gången, upprepa, till iterum, adv., ånyo. — Jfr ITERATIV]
1) (numera nästan bl. i fackspr.) upprepa; förnya; särsk. med avs. på handling l. åtgärd l. yttrande, skrivelse o. d. SthmTb. 13/2 1574. Hr Landtmarskalken itererade hvadh han tilförende sagdt hade. RARP 9: 32 (1664). Jusleen SamlBr. 22 (1738). Efter 20 gånger itererad destillation. Wallerius Tank. 49 (1776). Behovet av en itererad läkarundersökning av lokförare. SvD(A) 1931, nr 23, s. 3.
2) förläna ny l. förlängd giltighet åt (ngt).
a) (†) med avs. på stadgande, bestämmelse o. d. 1660 åhrs itererade regeringzform. RARP 9: 452 (1664). De förr gifne ordres itereras. KrigVAT 1852, s. 33.
b) med. o. farm. medelst påtecknande förläna förnyad giltighet åt (recept). Recepter .., som utan skada kunna itereras och brukas. HdlCollMed. 1691, s. 775. Expedition av ett recept, som ej är itererat. SFS 1921, s. 899.
Spoiler title
Spoiler content