SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JAKTERA, v.
Etymologi
[jfr t. sich jaktieren, ä. fr. jacter, skryta; av lat. iactare, kasta, framkasta, yttra, framhålla, skryta med l. över (ngt), iterativum till iacere, kasta]
(†) skryta (över ngt). Stoltisera / Och öfwer sin Rijkedom så högt iactera. Beronius Reb. E 3 b (1674).
Spoiler title
Spoiler content