SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JUFT juf4t, stundom JUCHT juʃ4t l. JUKT juk4t, r. l. m. (BoupptSthm 1668, s. 65 (1667) osv.) l. n. (Nordforss 1603 (1805) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (numera bl. i bet.: olika slags juft) -er32 ((†) (ss. r. l. m.) -ar VinkällRSthm 1566—67, Hübner Geogr. 321 (1738)); förr äv. JUFTEN l. JUCHTEN, n.; pl. = (BoupptSthm 13/6 1672, Därs. 8/6 1688 (: Mester Juchten)).
Ordformer
(jucht (joucht) 1658—1912 (: jucht-olja). juchten (jouchten) 1669—1815. juft (jufft, juffth) 1550 osv. juf(f)ten 1678 (: Jufften Stolar), 1815—c. 1847 (: Juften läder). jukt (jugt, juckt) c. 1705 (: Jugthudar)—1891)
Etymologi
[jfr mnt. juften, nt. juchten, t. jucht, juchten, holl. jucht, jugt, eng. yuft; ytterst av ry. juft, jucht, i Sv. inlånat dels från ry. (över Finl.), dels från (m)nt. o. t., varifrån formerna juchten, juften härstamma]
(numera i sht i fråga om utländska o. äldre sv. förh.) ett slags fint, mycket mjukt läder (av röd l. svart färg) som beredes i sht i Ryssland, varvid man använder bl. a. björkolja, som ger det en karakteristisk lukt; ryssläder; förr äv.: till juft beredd hud. BtFinlH 3: 256 (1550; i fråga om finl. förh.). 9 1/2 st: Juchter eller Ryssläders hudar. BoupptSthm 15/3 1670. Kalfskin beredas på många sätt såsom til jukter, hvaraf göres skor, stöflar m. m. Rothof 222 (1762). Åkerman KemTechn. 2: 528 (1832). SvSkoT 1926, nr 12, s. 9.
Ssgr (numera i sht i fråga om utländska o. äldre sv. förh.): A: JUFT-, förr äv. JUFTEN-BEREDERI. (†) juftgarveri. Broocman Österg. 1: 134 (1760; efter handl. fr. 1738). JournManuf. 2: 166 (1826; i fråga om ryska förh.). —
-BEREDNING. VetAH 1792, s. 45. —
-BORDTÄCKE. (†) bordduk av juft. BoupptSthm 1680, s. 97 b (1673). —
-GARVERI. (juft- 1670—1895. jufte- 1670) garveri där juft beredes. Stiernman Com. 3: 800 (1670). Clason PVetA 1751, s. 46 (i fråga om förh. på 1650-talet). —
-GARVNING. AHB 52: 26 (1871). —
-HUD. (juft- 1673—1826. jufte- 1672) till juft beredd hud. BoupptSthm 13/6 1672. JournManuf. 2: 164 (1826). —
-LÄDER. juft, ryssläder. VetAP 1: 55 (1739). Rönnholm EkonGeogr. 92 (1907). Iklädd en nött jacka av brunt juftläder. Lybeck BrevCec. 15 (1920). —
-MAKARE. (†) person som har till yrke att bereda juft. Stiernman Com. 5: 688 (1698). Roland Minn. 80 (c. 1748; i fråga om ry. förh.). —
-MAKERI. (†) juftberedning; äv. konkret: garveri där juft beredes. The hwilka om Privilegier på Jufftmakerij hafwa ansökt. Stiernman Com. 3: 774 (1669). Uppl. 2: 252 (1906; i fråga om förh. på 1600-talet, konkret). —
-OLJA, r. l. f. björkolja (björktjärolja) som användes vid beredning av juft; jfr RYSS-OLJA. Jönsson Gagnv. 434 (1910). VaruförtTulltaxa 1: 423 (1912). —
-SADEL. sadel av juft. BoupptSthm 24/3 1673. BL 10: 323 (1844; i fråga om förh. på 1600-talet). —
-SKINN. —
-SKO, r. l. m. sko av juft. BoupptSthm 22/10 1672. LMil. 4: 1576 (1717). —
-STOL. (juft- 1667—1685. jufts- 1678) (†) stol med klädsel av juft. BoupptSthm 23/7 1667. Därs. 12/8 1685. —
-STÖVEL. jfr -SKO. GenMRulla 1684, s. 357.
B (†): JUFTE-GARVERI, -HUD, se A.
C (†): JUFTS-STOL, se A.
Spoiler title
Spoiler content