SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JUTE 3te2 (jūt o. ju´te WoJ (1891)), sbst.2, r. (SD(L) 1895, nr 244, s. 16 (: råjuten, sg. best.) osv.), äv. n. (WoJ (1891), SDS 1909, nr 331, s. 9); best. -en, ss. n. -et.
Etymologi
[jfr t. o. fr. jute; av eng. jute, av bengaliska jhōṭo, jhuṭo]
1) spånadsämne bestående av basttågorna ur stjälken hos i Ostindien odlade arter av det till fam. Tiliaceæ hörande växtsläktet Corchorus Lin., särsk. C. capsularis Lin. o. C. olitorius Lin.; äv. om själva växten. Wikström ÅrsbVetA 1832, s. 75. Man odlar i främre Indien äfven jute, kaffe och te. Roth 1Geogr. 259 (1886). Likasom jute en tid ersatt manillahampa, så håller det nu i sin tur på att utträngas af brun trämassa och sulfitcellulosa. 2UB 8: 157 (1900). De vanliga arter av repslageri, som ha hampa, lin, jute o. dyl. ämnen som råmaterial. Fatab. 1928, s. 31. — jfr JAVA-JUTE.
2) juteväv. Dundee .. hufvudsäte för tillverkningen af lärft och jute. Roth 1Geogr. 185 (1886).
Ssgr (i allm. till 1): JUTE-BLÅNGARN—0~2 l. ~20. 2UB 8: 271 (1900).
-BLÅNOR, pl. GHT 1898, nr 59 A, s. 3. —
-BLÅR, pl. TLev. 1899, nr 43, s. 2.
-DREV. [till DREV 8] Malmbgt 1894, nr 18, s. 2.
(jfr 2) -FABRIK. Jutefabriken i Oskarsström. AB(L) 1895, nr 296, s. 5.
-FIBER. Wikström ÅrsbVetA 1850, s. 191. Jutefibern är ganska grof, de enskilda fibrerna ligga ofta i knippen och äro svåra att isolera. 2UB 8: 228 (1900).
(1, 2) -GARDIN. Lundell (1893).
-GARN. UB 6: 455 (1874).
-HAMPA, r. l. f. [jfr t. jutehanf] = JUTE, sbst.2 1. LfF 1865, s. 133.
-INDUSTRI. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 23, s. 24. Hufvudsätet för den europeiska jute-industrien är Stor-Britanien. Elfving Kulturv. 149 (1895).
(1, 2) -MATTA, r. l. f. LdVBl. 1890, nr 130, s. 4.
-PAPPER. Jutepapperet .. är egentligen ett omslagspapper men kan äfven, blandadt med alfafibrer, användas som tryck- och skrifpapper. 2UB 8: 156 (1900).
-SPINNERI. jfr -FABRIK. TT 1889, s. 245.
-STRAMALJ. Lundell (1893).
(2) -SÄCK. SFS 1916, s. 227.
(jfr 2) -SÄCKVÄV~02 l. ~20. SFS 1902, nr 134, s. 11.
(jfr 2) -TYG. Freja 1880, s. 34.
-TÅGA, r. l. f. jfr -FIBER. Jutetågorna utmärka sig genom en hög grad af fasthet. Elfving Kulturv. 149 (1895). Jönsson Gagnv. 401 (1910).
(jfr 2) -VÄV. jutevävnad. Freja 1880, s. 16. Broderier med kulörta garner på juteväf. SvFlicksk. 121 (1888). Vedbärare av stark, grå juteväv. NKKatal. 1916—17, s. 37.
(jfr 2) -VÄVERI. jfr -FABRIK. (Ekenberg o.) Landin 914 (1894). Det stora juteväfveriet (i Oskarsström). 2NF 20: 1022 (1914).
(jfr 2) -VÄVNAD. Jonsereds Fabrikers Aktiebolag .. tillverkar .. Linne-, Bomulls- och Juteväfnader. SundsvP 1886, nr 60, s. 4.
Spoiler title