SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JUTLÄNDSK 3t~län2sk, stundom jut3~, l. (särskilt vårdat) ~län2dsk, l. 4~1, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-landsk 1658. -ländsk 1807 osv.)
Etymologi
[till JUTLAND]
som tillhör l. har avseende på l. härstammar från osv. Jutland; som är skriven l. uttryckt på jutländsk dialekt l. tillhör l. utmärker jutländskan; jylländsk, jutsk. RARP 6: 318 (1658). EHTegnér i 3SAH 6: 440 (1891). Ahrenberg Männ. 4: 112 (1909).
Avledn.: JUTLÄNDSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) jutländsk kvinna. Weste (1807). Hoppe (1892).
2) jutländska språket, jylländska, jutska. Weste (1807). EHTegnér i 3SAH 6: 426 (1891).
Spoiler title