SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JÄMFÖR, adj.
Etymologi
[fsv. iämför, lika duglig l. skicklig; av JÄMN 4 o. FÖR, adj.; jfr JÄMFÖRA, JÄMFÖRE]
(†) lika stark (som ngn); vuxen (en motståndare). (Det) begäras .. fridh .. om någon tycker sig oberedd, eller then fiendzlige machten icke jämföör (fullwoxen). Schroderus Comenius 693 (1639). Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755).
Spoiler title
Spoiler content