publicerad: 1934
JÄRNBANA jæ3rn~ba2na, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
(numera mindre br.) järnväg; äv. (i sht i ssgn HÄST-JÄRNBANA) om hästbana. VexjöBl. 1830, nr 53, s. 1 (i fråga om eng. förh.). Skall Sverige hafva Jernbanor eller icke? Agardh (1848; boktitel). För allmän trafik öppnade jernbanor. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 28. Inte mindre än fem järnbanor löpa samman vid Skara. BygdFolk 207 (1927). Östergren (1929; angivet ss. mindre vanl.). — jfr HÄST-JÄRNBANA.
Ssgr: A (numera föga br.): JÄRNBAN-BYGGARE, se B. —
-GÅRD. (järnban- 1861—1894. järnbane- 1862—1887) bangård. JernkA 1861, s. 143. Hedenstierna Jönsson 242 (1894). —
-RÖRELSE, se B. —
-SKENA, r. l. f. (järnban- 1868—1885. järnbans- 1856—1889) (numera knappast br.) järnvägsskena. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 227 (1856). Björkman (1889). —
-STATION. (järnban- 1871. järnbans- 1868) järnvägsstation. Geijer Postförf. 50 (1868). NerAlleh. 1871, nr 41, s. 4. —
-TÅG, -VAGN, se B.
B (utom i -GÅNG, -RÖRELSE numera mindre br.): JÄRNBANE-BYGGARE. (järnban- 1891. järnbane- 1875) (numera föga br.) järnvägsbyggare. Wieselgren Samt. 124 (1875, 1880). WoJ (1891). —
-GÅRD, se A. —
-NÄT. (järnbane- 1886—1929. järnbans- 1891—1929) järnvägsnät. IllSv. 2: 45 (1886). Östergren (1929). —
-RÖRELSE. (järnban- 1873—1891. järnbane- 1881 osv. järnbans- 1891) [efter t. eisenbahnbewegung] (fullt br.) tekn. det förhållande att fundamentet till tryckpress för att möjliggöra fram- o. tillbakaskjutande är anbragt på sinsemellan förenade, på skenor gående hjul (varigm fundamentets rörelse erbjuder likhet med järnvägstågets). UB 1: 574 (1873). Nordin Boktr. 261 (1881). 2UB 10: 312 (1907). —
-TÅG. (järnban- 1857—1893. järnbane- 1846—1929. järnbans- 1860) (järnvägs)tåg. EHamilton (1846) i Solnedg. 3: 82. Östergren (1929). —
-VAGN. (järnban- 1905. järnbane- 1873—1886 (: jernbane-vagnshjul). järnbans- 1861 (: jernbansvagnshjuls)) järnvägsvagn. TT 1873, s. 244. 2UB 9: 308 (1905).
-NÄT, se B. —
-RÖRELSE, se B. —
-SKENA, -STATION, se A. —
-TÅG, -VAGN, se B.
Spoiler title
Spoiler content