publicerad: 1935
KAK l. KAKAK, interj.
Ordformer
(kak 1619—1821. kakak 1604—1821)
Etymologi
(†) användt för att återgiva gåsens, ankans o. andens m. fl. fåglars kacklande l. snattrande läte. När gåsen är dödh, så ropar hon icke kakak. SvOrds. B 7 a (1604). Åter sa Gåsen kak ther til. Sigfridi G 1 a (1619). MarkallN 2: 61 (1821).
Spoiler title
Spoiler content