[jfr sv. dial. kampa, slå, bulta; sannol. avledn. av KAMP, sbst.4]
(†) bärgv. med slägga (”kampjärn”) sönderslå (malm l. skärsten) till (grövre) stycken (”kamp”); äv. (bl. i särsk. förb.): med slägga (”kampjärn”) bearbeta (malm l. skärsten). BlBergshV 18: 125(i handl. fr. 1687).
Särsk. förb. (†): KAMPA OPP. Vid hårdmalmens upkomst i lafven slås den af arbetaren, för at visa den bästa sidan, hvilket kallas Kampa opp Lottningen. Rinman 1: 961(1788). jfr (†): (Förbindelsen) Kampa opp brukas äfven af grufsmeder, då et stenjärn, eller bårrslägga, lagas i den ändan, där slaget är. Därs. —
KAMPA SÖNDER. med slägga (”kampjärn”) sönderslå (malm l. skärsten) till grövre stycken (”kamp”). Rinman 1: 961(1788).
