publicerad: 1935
KAMRATSKAP kamra3t~ska2p, n. ((†) r. l. m. Hedborn 2: 180 (1819), Wetterbergh Penning. 312 (1847); f. Dähnert (1784)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (LMil. 2: 173 (1688) osv.), stundom -er (Hof Underr. 37 (1766), Lagus Pojk. 142 (1904)).
Ordformer
(förr vanl. skrivet ca-. kamer- (kammer-, camer-, cammer-) 1651—1794. kamr- (kammr-, cam(m)r-) 1701 osv. -ad- 1788. -at- 1651 osv.)
Etymologi
1) abstr.: förhållandet att vara kamrater; äv. dels: förhållandet mellan kamrater, dels: kamratligt förhållande. Godt, dåligt, missriktat kamratskap. Kamratskapet inom klassen var icke det allra bästa. För wårt gamla kameratskaps skul. Horn Lefv. 204 (1651). Vänskap, mellan en karl och ett fruntimmer, har all den ljufhet och höghet, hvarmed man någonsin har målat Vänskapen: men, mellan tvänne Karlar, är det blott .. ett förtroligt kameratskap. Thorild 4: 133 (1794). Emellan (Napoleon) .. och (trupperna) .. växte upp ett slags förtrolighet och kamratskap. Frey 1850, s. 526. Sammanslutning för höjande av ansvarskänsla och kamratskap. DN(A) 1934, nr 169, s. 3 (rubrik). — särsk.
a) (†) i uttr. göra l. anställa l. giva sig i kamratskap (med ngn), slå sig ihop l. samman (med ngn). (Hon) gaff sigh i Kammeratskap, medh Hustru Lissbetta. BoupptSthm 1678, s. 979 a, Bil. LMil. 1: 310 (1683). Kempe FabritiiL 54 (1762).
b) (numera mindre br.) i uttr. sluta, stundom ingå kamratskap (med ngn), börja kamratligt umgänge (med ngn), börja umgås kamratligt (med ngn), börja hålla samman ss. kamrater. Lanærus Försök 116 (1788). Östergren (1929).
2) konkret, om sammanslutning l. samling l. grupp av personer som sinsemellan äro kamrater l. betrakta varandra ss. kamrater; kamratförening, kamratförbund; numera företrädesvis (i sht i Finl.) i fråga om kamrater vid skola l. annan utbildningsanstalt l. vid kår. Landsm. XI. 1: 108 (i handl. fr. 1701). VRP 10/11 1729. Några medlemmar af kamratskapet (vid finska kadettkåren). Gripenberg Kadettk. 270 (cit. fr. 1879). Som ledare för sin skolas kamratskap kom Schildt genast in i händelserna. Castrén Schildt 57 (1927). — särsk. (förr) mil. visst antal soldater med gemensam barack o. d.; äv. om var särskild av de grupper om 10 rotar vardera vari regemente l. bataljon var fördelat resp. fördelad. At hwart Kammeratskap (vid livregementet) sig en god sax förskaffar, därmed at putsa Hästarne när så behöfwes. LMil. 2: 120 (1687). At emedan hela Landets (dvs. Nyköpings läns) .. Rotar äro upsatte efter Numer ifrån N:o 1 til och med 547, som alle nu äro Complette, .. så fördelas samma 547 Rotar i wisza Kammeratskap, beståendes hwart och et af 10 Rotar, som närmast tilsamman belägne äro. Därs. 173 (1688).
Ssgr (till 1): KAMRATSKAPS-ANDA, r. l. f. (†) kamratanda. Om kamratskapsanda. Ek (1841; boktitel). —
Spoiler title
Spoiler content