[jfr t. kamtschadale, eng. kamchadale, fr. kamtchadale, ry. camčadal; bildat till KAMTSCHATKA, namn på den stora, i nordöstra Asien mellan Ochotska havet o. Stilla havet belägna halvön. — Jfr KAMTSCHADALSK]
i sht etnogr. manlig individ av ett numera i södra delen av Kamtschatka boende, paleoasiatiskt folk som anses utgöra halvöns urbefolkning; i pl. om individer av detta folk utan avs. på kön. Cook 3Resa 574(1787). Holmberg 1: 1112(1795). Retzius EtnolSkr. 81(1847). De till hälften underjordiska ”jurtor”, i vilka kamtchadalerna förr bodde. Bergman Kamtch. 105(1923).
Ssg (i sht etnogr.): KAMTSCHADAL-HUND. hund använd ss. husdjur av kamtschadalerna. Bergman Kamtch. 83(1923).
