(chan 1751—1910. chann 1658 (: Channer, pl.). han 1816. kan 1896 osv. khan 1750—1910)
Etymologi
[jfr t. o. eng. khan, fr. kan, khan; av turk. khan, av pers. khān (khāna). Rörande formen han, chan osv. se KAN, sbst.1, etymol. avd.]
(i fråga om förh. i orienten) eg.: hus; offentligt härbärge för resande; jfr KARAVANSERAJ;äv.: större affärshus. Alle Channer woro widh wår Ankomst (till Baba) fulla af Wägfarande. Rålamb Resa 88(1658, 1679). Hasselquist Resa 163(1751). Smutsiga khaner och halfförfallna karavanserajer. Hedin GmPers. IX(1887). En stor kan eller försäljningsmagasin. Waldenström Österl. 227(1896). 2NF(1910).
