SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KANTIN kanti4n, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(cantine 17011749. kantin (can-) 1744 osv. kantiner (can-), pl. 1701 osv.)
Etymologi
[jfr t. kantine, eng. canteen; av fr. cantine, av it. cantina, (vin)källare, av ovisst urspr.]
1) (i fråga om utländska förh.) plats där livsmedel o. dryckesvaror försäljas åt ngn viss kategori av personer, ss. åt soldaterna vid ett regemente, åt arbetarna vid ett visst företag o. d.; marketenteri; äv. om kooperativ restaurang (för konstnärer o. d.). I främlingslegionens lilla tarvliga kantin. Granlund Carlé Främl. 66 (1915). Cederschiöld Väntan 24 (1915). Böök HitlerTyskl. 185 (1934). — jfr REGEMENTS-KANTIN.
2) (numera mindre br.) för fältbruk l. resor avsedd låda för förvarande av bordsservis o. kökspersedlar samt mat- o. dryckesvaror; äv. om låda med instrument l. medicin o. d. för fältsjukvården. Cederborgh OT 4: 45 (1818). Ekströmer, fyll din kantin med kalla kotletter; dig förestår ännu ett dygns vedermödor till Nattsjö. Topelius Vint. II. 1: 447 (1856, 1881). Tholander Ordl. (c. 1875). Officerarne vid hvarje mindre stab, kompani, sqvadron och batteri bilda ett matlag, och medföres för hvarje sådant en kantin innehållande kokkärl, servis m. m. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 27 (1886). Östergren (1929). — jfr OFFICERS-KANTIN.
3) (numera mindre br.) flaskfoder (se d. o. 1), schatull. Ett par cantiner sådana som man låtitt giöra för alla officerare medh 2 flaskor. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 165 (1701). En Cantin med 2:ne flaskor en dito sämbre med 3:ne flaskor. ÅgerupArk. Bouppt. 1744. Dalin (1852). Östergren (1929). — jfr LÄDER-KANTIN.
4) om olika slags behållare (särsk. för dryckesvaror).
a) (numera föga br.) fältflaska. Andersson (1845). Östergren (1929).
b) (numera föga br.) stor karaff l. flaska o. d. för vin (l. brännvin); äv. om vinfat l. vinkanna. Blixtrande öfverfyllda kantiner söka vinglas af förgylld kristall. Blanche Våln. 494 (1847). Det är nog både franskt och ungerskt vin på några af kantinerna i boden. Heidenstam Karol. 2: 324 (1898). Uarda 36 (1908, 1920). — jfr VIN-KANTIN.
c) (†) luftbehållare (i dykarklocka). Et starkt väder kom utfarande, och continuerade så länge någon Luft var qvare uti Cantinen (i dykarklockan). Triewald Förel. 2: 209 (1736).
Ssgr: A: (3) KANTIN-FLASKA. (kantin- 1824. kantine- 1711c. 1750. kantins- 1795) (numera mindre br.) flaska avsedd att förvaras i ”kantin”. Lagerberg Dagb. 251 (1711). Gröna Kantin-Flaskor. DA 1824, nr 90, Bih. s. 2.
B (†): KANTINE-FLASKA, se A.
C (†): (2 l. 3 l. 4 a) KANTINS-BRÄNNVIN. brännvin som ngn medför i sin ”kantin”. Gubben höll till godo nu, likasom förmiddagen, åtminstone en sup af Trasenbergs kantinsbrännvin. Cederborgh OT 4: 50 (1818).
-FLASKA, se A.
Spoiler title
Spoiler content