SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KAPILLÄR kap1ilä4r l. 4r, l. KAPILLAR -a4r, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet cap-. -air 1819 (: Capillaira, pl.). -ar 1832 (: capillarkärlen), 1885 osv. -är 1840 (: capillärkärl), 1853 osv.)
Etymologi
[jfr t. kapillar, eng. capillary, fr. capillaire; av lat. capillaris, som har avseende på hår, hår-, avledn. av lat. capillus, hår (jfr CHEVELYR). I formen kapillär är ordet lånat från fr. — Jfr KAPILLÄR, sbst., KAPILLÄRSIRAP]
1) (i fackspr.) om rör l. por l. öppning: ytterst fin l. smal, hårfin. Fock 1Fys. 125 (1853). Mellanväggens kapillära kanaler. Thorell Zool. 1: 27 (1860). Moll Fys. 1: 37 (1897). Ymer 1916, s. 331. — jfr SUB-KAPILLÄR.
2) som har avseende på ytterst fina rör l. porer o. d.
a) med. som har avseende på l. tillhör l. härrör från blodkärlssystemets finaste förgreningar; jfr KAPILLÄR, sbst. 1. I operationssår stannar man hvarje blödning, som ej är kapillär eller parenkymatös, genom att fatta kärländan med klämmare. LbKir. 1: 507 (1920).
b) med. som har avseende på l. tillhör de finaste luftrören i lungorna, i uttr. kapillär bronkit, kapillärbronkit; jfr KAPILLÄR, sbst. 2. Wretlind Läk. 7: 62 (1899).
3) fys. som sammanhänger med l. beror på kapillariteten, hårrörs-. Kapillär attraktion, det förhållande att i ett i en fuktande vätska nedsatt fint rör vätskan ställer sig högre i röret än utanför detsamma. Kapillär depression, det förhållande att i ett i en icke fuktande vätska nedsatt fint rör vätskan ställer sig lägre i röret än utanför detsamma. De Författare, som skrifvit om Capillaira Phænomenerne. VetAH 1819, s. 153. Bristen på kapillär vattenhållande kraft hos den grofva sanden. Bergstrand Johnson 2: 119 (1874). 3NF 11: 289 (1929). — särsk. landt. i uttr. kapillärt vatten, vatten i jorden som, när icke nedträngande vattens tyngdkraft hindrar, i de fina porerna i jorden gm invärkan av hårrörskraften stiger uppåt från de fuktiga, djupa jordlagren, jordvätska, markvätska. Bergstrand Johnson 2: 133 (1874). Juhlin-Dannfelt (1886). 3NF 11: 291 (1929).
Ssgr (i sht i fackspr.; jfr ssgrna under KAPILLÄR, sbst.): (3) KAPILLÄR- l. KAPILLAR-ATTRAKTION. fys. kapillär attraktion (se KAPILLÄR, adj. 3). Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843—44, s. 105. MosskT 1889, s. 161.
(3) -ELEKTRICITET. fys. om sådana med varandra sammanhörande kapillära o. elektriska företeelser som äro förknippade med ändring av storlek o. ytspänning hos en två faser åtskiljande vätskeyta. 2NF (1910).
(3) -ELEKTRISK. fys. jfr -ELEKTRICITET. De kapillarelektriska företeelserna. 2NF 19: 787 (1913).
(3) -ELEKTROMETER. fys. elektrometer som grundar sig på kapillarelektriciteten. TT 1901, K. s. 5. LAHT 1929, s. 698.
(3) -FENOMEN. fys. kapillaritetsfenomen. Fock 1Fys. 124 (1853).
(1) -KANAL. hårfin(t) rör l. kanal o. d. Thorell Zool. 1: 27 (1860).
(3) -KONSTANT, r. fys. kapillaritetskonstant. TT 1887, s. 64. 2NF 13: 843 (1910).
(3) -KRAFT. fys. hårrörskraft, kapillaritet. Fock 1Fys. 134 (1853). Ymer 1924, s. 64.
(1) -KÄRL. anat. = KAPILLÄR, sbst. 1. TLäk. 1832, s. 6. Östergren (1929).
(1) -SPRICKA, r. l. f. hårfin spricka. Nathorst JordH 425 (1891).
(jfr 3 slutet) -VATTEN. landt. kapillärt vatten. MosskT 1888, s. 82. SvGeogrÅb. 1932, s. 243.
Spoiler title
Spoiler content