SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAPPLÖPNING kap3~lø2pniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av KAPP, sbst.2 l. adv., o. LÖPNING]
1) i sht idrott. kappspringning; jfr KAPP-LÖPA 1. Palmchron SundhSp. 141 (1642). Kapplöpning i säck. Björkman (1889).
2) sport. om tävling med hästar; jfr KAPP-LÖPA 2.
a) hastighetstävling mellan i galopp ridna hästar; jfr KAPP-RIDA 1. I den form kapplöpningarna nu lefva äro de .. hemtade från England. Balck Idr. 1: 261 (1886). TLandtm. 1900, s. 350.
b) (numera knappast br.) hastighetstävling mellan körda hästar, kappkörning. I Olympia .. (vann Kallias) första priset i kappkörning med häst och det andra i kapplöpning med ett fyrspann. Carlstedt Her. 2: 368 (1833). SvUppslB (1933).
3) om hastighetstävling i allm.; äv. i oeg. anv.: tävlan att först komma fram till ett mål; jfr KAPP-LÖPA 3. Mankell Fältsl. 716 (1859). Bland annat företogs en kapplöpning emellan de olika minbåtarne. KrigVAH 1887, s. 184. Kapplöpningen om att först hinna till polen. HeimdFolkskr. 74: 27 (1902). — särsk. bildl. UVTF 26: 132 (1880). Hopsättandet av kriminalhistorier är ett utsiktslöst försök till kapplöpning med livets fantastiska påhittighet. Johanson RecBakt. 29 (1928).
Ssgr (i allm. till 2 a; i sht sport.): (3) KAPPLÖPNINGS-AUTOMOBIL. för hastighetstävling avsedd automobil, ”racerbil”. —
(2) -BANA, r. l. f. LdVBl. 1836, nr 21, s. 4. GHT 1934, nr 144, s. 5. —
(3) -BIL. = -AUTOMOBIL. 2NF 34: Suppl. 385 (1922). —
-HÄST. häst som användes till l. lämpar sig för kapplöpning; i sht om hästar av vissa raser (särsk. fullblodsraser). Wingård Minn. 4: 90 (1847). Hamilton Ridn. 13 (1923). —
-PRIS, n. pris utsatt att utdelas åt den l. dem som vid kapplöpning först nå(r) målet. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 5 a, s. 82. —
-RAS, r. högt förädlad hästras som lämpar sig för kapplöpning. Juhlin-Dannfelt 73 (1886). —
-RIDNING. (Elev vid ridskolan skall medföra bl. a.) en för träning och kapplöpningsridning lämplig yngre häst. SFS 1922, s. 488. —
-RIDT. Wrangel HbHästv. 288 (1885). —
-RYTTARE. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 18 (1929). —
-SPEL. (förr) spelt. sällskapsspel i vilket deltagarna efter kast med en kula framflyttade sina brickor, ”löpare”, över ett l. två fält på en i olika fält indelad tavla, varvid den av spelarna vann spelet som först lyckades få in sin bricka på tavlans innersta fält. HbiblSällsk. 2: 666 (1839). —
-SPORT. Balck Idr. 1: 242 (1886). —
-STALL. stall i vilket kapplöpningshästar inhysas; äv.: samling kapplöpningshästar som ägas av en o. samma person. Majs .. lämpar sig (icke) till utfodring i kapplöpnings- och jagtstallen. Wrangel HbHästv. 15 (1884). De förnämsta egarne till kapplöpningsstall tyckas .. rekrytera sina stall med hästar, som de ej sjelfva födt upp. TIdr. 1897, s. 12. —
-SÄSONG. —
-TIPPS, pl. underrättelser (till vadhållare) om i kapplöpning deltagande hästars vinstutsikter. Tegnér Paris 63 (1924). —
-UR, n. (mindre br.) tidtagarur, sportsur, kronograf. Balck Idr. 1: 344 (1886). VaruförtTulltaxa 1: 475 (1912). —
(3) -VAGN. särsk. om för kappkörning avsedd automobil. Nerén BilB 1: 25 (1928).
Spoiler title
Spoiler content