SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAPRONIKA kaprå4nika l. -rω4-, l. 0302, l. KAPRÖNIKA kaprø4nika l. 0302, äv. KAPRELLIKA kapräl4ika l. 0302, r. l. f.; best. -an; pl. -or (TullbSthm 1536, s. 77 a, Afzelius Sag. 7: 285 (1853)) ((†) -ar TullbSthm 1539, s. 66 a (: frwer kaprønekar); -er TullbSthm 1534, s. 4 b, VLBibl. 1753).
Ordformer
(caparonika (-ica) 17291751. kapperellicka 1779. kap(p)eroni(c)ka (cap-) 17531853. kapperönika c. 1555 (: Kapperöniker, pl.). kaproni(c)ka (cap-, -ica, -icke) 1541c. 1780 (: hermelins-capronica). kaprynicka 1556 (: kaprynicker, pl.). kap(p)rön(n)i(c)k(i)a (cap-, -eka, -eke, -i(c)ke) 1534 (: kaprøniker, pl.)1681. kaprörnika 1541 (: Caprörniker, pl.))
Etymologi
[liksom ä. d. kaprynnike, d. kap(pe)-røllike, kap(pe)rønnike, av en icke anträffad mnt. motsvarighet till mnl. caproenkijn, diminutivbildning till mnt. kapperon, kapperun, av ffr. chaperon, caperon, (se CHAPERONG)]
(förr) ett slags urspr. av båda könen, sedermera endast av kvinnor använd huvudbonad som kunde dragas ned till skuldrorna, hätta, karpus, kapuschong. TullbSthm 1534, s. 4 b. En suart kapröneke vnderfodret medt mårder. VgFmT I. 8—9: 89 (1554). Schroderus Dict. 18 (c. 1635; om bl. a. av munkar använd hätta). Sparre Frisegl. 2: 289 (1832).
Spoiler title
Spoiler content