publicerad: 1974
SKYDDA ʃyd3a2, v.2, förr äv. SKYTSA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (†, LPetri Kr. 17 (1559; i bet. 2 b γ), Ekblad 112 (1764)); -ARE, -ARINNA, -ERSKA, se avledn.; jfr SKYDD.
Ordformer
(schyttz- 1644. skyd- 1619. skydd- 1559 osv. skytz- (-ÿ-) 1641—1695)
Etymologi
[formen skydda sannol. ombildning av BESKYDDA (efter mönster av sådana ordpar som BEFRÅGA : FRÅGA, BEFINNA : FINNA); formen skytsa av t. schützen (mht. schützen), sannol. till roten i SKJUTA, v.1 — Jfr SKUDDA, SKYDDLING, SKYDDSLING, SKYTTA, v.2]
1) i fråga om bemötande av militärt angrepp l. fysiskt våld (jfr 2 a): (med förskansning l. vapen l. kroppsdel o. d.) försvara l. värna (ngn l. ngt mot ngn l. ngt) l. värja (ngn l. ngt mot l. för ngn l. ngt); äv.: värnande rädda (ngn l. ngt från ngt); äv. refl.; äv. med saksubj. betecknande förskansning l. vapen l. kroppsdel o. dyl. l. ngt mer l. mindre abstrakt (t. ex. egenskap l. handling); äv. abs. (särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.); jfr BESKYDDA 2. Vallen runt lägret skyddade mot överfall. Hans starka armar skyddade honom mot angriparna. Soldaternas tapperhet skyddade landet. Verelius Gothr. 251 (1664; refl.; isl. orig.: Hlifdi .. sier). Mig tycktes (i en vision) skönja Min Prints Gustafs Bild .. (med påskrift) at Gustaf skyddat Riket ifrån wåld, då Han, en oförskräkt Härarnas Anförare, segrat öfwer Rikets fiender. Tessin Bref 1: 29 (1751). (Den svenske) Brigad-Chefen .. bemägtigade sig alla de vigtigaste ställen (vid savolaxiska gränsen), genom hvilkas tilstängande allena detta land kan skyddas för plundring af .. (ryska) Ströfvareflockar. Kellgren (SVS) 5: 175 (1788). Våra vapen skydda oss för utländsk våld. Weste FörslSAOB (c. 1815). Jag svär att Frithiof skydda, och var det mot en verld, / så hjelpe mig min Norna, derhos mitt goda svärd! Tegnér (WB) 5: 123 (1820). (I Tyskl.) framhålles, att flottan i sitt nuvarande skick hvarken kan effektivt försvara kusten eller på ett tillfredsställande sätt skydda handeln. IllMilRevy 1898, s. 36. De två bataljonerna av Sihvos grupp alarmerades, där de lågo i väl skyddade ställningar på båda sidor om landsvägen. Estlander 11Årt. 5: 357 (1930). Skyddande patruller. SoldIInf. 1944, s. 220. — jfr O-SKYDDAD. — särsk.
a) mil. gm eldgivning se betäckning åt (framryckande styrka o. d.). Skydda g(evärs)omgångens (dvs. en med gevär beväpnad trupps) framryckning över holmen .. till skogen. HbHemvärn. II. 8: 20 (1951; order).
b) mil. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels om ställning o. d.: som icke kan nås av fiendens eld, dels ngn gg om fartyg: pansrad. KrigVAH 1883, s. 121. Österrike-Ungern representeras i Ostasien af den skyddade kryssaren ”Aspern”. SDS 1904, nr 50, s. 1.
2) i allmännare anv.
a) i fråga om värn mot ett mer l. mindre abstrakt hot, särsk. i fråga om hindrande av förtryck l. övervåld (äv. med inbegrepp av fysiskt våld; jfr 1) l. värn mot ngt socialt l. moraliskt ont l. avvärjande av olycka l. ogynnsam utveckling l. misstanke l. kritik: (gm sin makt l. sitt inflytande o. d.) beskydda (se d. o. 1) l. värna l. freda (ngn l. ngt mot l. för ngt); dels om person (äv. ss. personligt tänkt väsen) l. djur med tanke på egenskap l. handling, dels med saksubj. (i sht betecknande ngt mer l. mindre abstrakt, t. ex. makt l. inflytande l. egenskap l. handling); äv. refl.: värna sig (mot l. för ngn l. ngt); äv. abs.; äv. i uttr. skydda (ngn l. ngt, äv. sig) från ngn l. ngt, värna l. freda (ngn l. ngt resp. sig) för ngn l. ngt l. rädda (ngn l. ngt resp. sig) från l. undan ngn l. ngt. RP 8: 116 (1640). På thet Wåra Undersåtare så mycket bättre måge kunna hägnas och skyddas för .. wåldsamheter (vid värvning); Ty anbefalles här med Wår Öfwerståthållare .. samt Borgmästare och Råd i Städerne, at the här öfwer sträng hand hålle. Schmedeman Just. 699 (1678). Alt hvad natur, förtjenst och lycka sammanbragt / Ej skydda kan från Dödens magt — / (drottning) Lovisa (Ulrika) sig i grafven sänker. Kellgren (SVS) 2: 168 (1782). Uprigtigheten af .. (mitt) fritt yttrade omdömme (om tragedien Gustaf Wasa) skall skydda mig för all misstanka af egit beröm. Därs. 3: 125 (1786). Riksens Ständer må sammankomma, at deras samt Rikets rätt iakttaga och skydda. RO 1810, § 10. (Doriern) uppmanades .. att .. skydda sig från utländska inflytelser. Palmblad Fornk. 1: 78 (1843). Skydda sig mot förluster. Auerbach (1913). (Filmens) Chaplin kan inte älska, utan bara skydda med öm och valhänt omvårdnad. Ruin SjunknH 63 (1956). — jfr dels IN-, NATUR-, ROST-SKYDDA, dels FUKT-, O-, ROST-SKYDDAD, dels ROST-SKYDDANDE. — särsk.
α) i vissa uttr.
α') (ålderdomligt) skydda ngn vid ngt, skydda o. därigm låta ngn (fortfara att) åtnjuta ngt; jfr BESKYDDA 1 a. Ändoch wij .. osz sielfwe .. winläggia, at wåre trogne Vndersåtare altijdh måge widh Lagh och rättwijsa skyddade blifwa, Dock althenstund wij .. icke altijdh sielfwe Personligen alle Rättegångs Saker kunne bijwista .. hafwe wij vprättat och stadgat wår Konungzlige Hoffrätt. Schmedeman Just. 137 (1614). Konungen bör .. ingens samwete twinga eller twinga låta, utan skydda hwar och en wid en fri utöfning af sin Religion. RF 1809, § 16. Weste FörslSAOB (c. 1815).
β') (†) i uttr. skydda ngn att njuta ngt, skydda (o. i praktiken upprätthålla) ngns rätt att åtnjuta ngt. (K. XI) skyddade .. Rådsherrarne alfvarsamligen, at i landet njuta den vördnad, som Råds Ämbetet tilhörde. Schönberg Bref 3: 179 (1778).
γ') (†) skydda ngt under ngt, åberopa ngt till försvar för ngt; äv. refl., i uttr. skydda sig under ngt (jfr δ'), åberopa ngt till sitt försvar, söka skydd (se d. o. 2 a) bakom ngt, krypa bakom ngt; jfr BESKYDDA 4. (Dråparen har) förleden sommar framkommit, i mening at skydda sig under thet wid Wår högst sahl. Gemåls Cröning .. gifne Pardons-Placat. Schmedeman Just. 1451 (1696). Gesäller .. (ville) gärna skydda sin lättia under Helgedags frihet. Bælter Cerem. 265 (1760). SamlRönLandtbr. 1: 79 (1775).
δ') (†) refl., i uttr. skydda sig under ngns vingar, söka ngns beskydd (se d. o. 1, 1 c). Sahlstedt (1773). (Sv.) Skydda sig under en annans vingar, (t.) bey einem andern Schutz suchen. Heinrich (1828).
ε') (†) ss. vbalsbst. -ande (jfr ζ'), i uttr. högsta rådandet eller skyddandet över ngt, om förhållandet att ha högsta makten över l. vara högste skyddsherre över ngt. (Karl den store blev utropad till romersk kejsare) medh hwilken Titel han doch intet mehra bekomma månde, än som högste Rådandet eller Skyddandet öfwer Kyrckian vthi Rom medh thesz Arff och Egendom. Brask Pufendorf Hist. 183 (1680; t. orig.: die Souverainetät oder Protection über die Kirche).
ζ') jur. ss. vbalsbst. -ande (jfr ε'), i uttr. skyddande av brottsling. 2NJA 1948, s. 328. Om någon döljer den som förövat brott .. dömes för skyddande av brottsling till böter eller fängelse. SFS 1962, s. 1861.
β) = BESKYDDA 1 b. Rudbeckius Luther Cat. 93 (1667). Guds helga moder! oss från ofärd skydda! Hedberg Elisif 78 (1870). Ps. 1937, 454: 4. — särsk. (i sht i högre stil) optativiskt, i uttr. Gud skydde den l. den (l. det l. det)!, Gud bevare den l. den (resp. det l. det)! Gudh skyde eder helsa och välferdh. OxBr. 1: 134 (1619). Gud skydde den ädle gossen. Runeberg 5: 89 (1860). JordRunt 1931, s. 219.
γ) (numera bl. tillf.) om högt uppsatt l. eljest inflytelserik person, = BESKYDDA 1 c; förr äv. med avs. på ärende under avgörande: bidra till att ge gynnsam utgång, ta sig an. Hwad .. till Eders Kongl. May:tz allerunderdånigste tienst jag wälment sökt förrätta, Eders Kongl. May:tz Kongl. Nåd och Hägn jag .. underkastar, att Nådigt blifwa uptagit och skyddat. Grundell UnderrArtill. Dedik. 3 (1705). Tit(ulus) är nådig och skyddar detta öma ärende (om vidmakthållandet av fältkommissariatet). BrefKrigFinl. 135 (1809).
ε) (gm tullavgift o. d.) ge protektion (se d. o. g) åt (näring l. produkt o. d.); äv. abs. Johansson List InförsFrih. 22 (1840). Tullen .. fyller (i vissa fall icke) sin uppgift — att skydda. Forssell Stud. 2: 259 (1880, 1888).
ζ) gm lag l. bestämmelse l. rättslig åtgärd o. d. freda (ngn l. ngt); ge (ngn l. ngt) rättsskydd; äv. med saksubj. betecknande lag l. bestämmelse l. rättslig åtgärd o. d. Kellgren (SVS) 5: 268 (1791). (Utländskt varumärke) skyddas icke .. (i Sv.) för längre tid än i den främmande staten. SFS 1884, nr 29, s. 7. Processens ändamål är .. att skydda bestående rätt. Kallenberg CivPr. 1: 944 (1924). 1NJA 1951, s. 755. — jfr dels PATENT-SKYDDA, dels NAMN-, RÄTTS-SKYDDAD, dels RÄTTS-SKYDDANDE.
η) handel. med avs. på växel l. check: garantera inlösen av l. inlösa; särsk. med avs. på tratta: acceptera; jfr ANTAGA II 4 c β, HONORERA 2 a. Nisbeth 1226 (1870). Skydda, honorera. Begagnas stundom i stället för antaga eller inlösa en vexel eller anvisning. Smedman Kont. 7: 79 (1874). När .. (vissa checkinnehavare) presenterade checkerna i de olika bankerna, var de alltid noga med att bankerna skulle hos Nässjö-banken undersöka att det fanns täckning till checkerna. .. Därvid upplyste Nässjö-banken att de ”skyddade” checken. SvD(A) 1960, nr 270, s. 21.
ϑ) i fråga om fara l. frestelse o. d., i uttr. skydda ngn från l. för ngt, närmande sig bet.: hindra l. avhålla ngn från ngt. Genom .. (sin förankring i hem o. vänkrets) skyddades .. (C. v. Zeipel) från det öfvermått af burschikosa förströelser, hvartill han eljest hade kunnat förvillas. Atterbom Minnest. 2: 226 (1855). (Sv.) skydda för frestelser (eng.) guard .. against temptation. Harlock (1944).
ι) (numera bl. tillf., om ä. förh.) pregnant, med avs. på person som löpte risk att utskrivas till krigstjänst l. behandlas ss. lösdrivare o. d.: försvara (se d. o. 4 b). PH 5: 3300 (1752). (Vissa lantbor ha) hos Landshöfdingen anhållit, att på något af honom utsättande ställe, få skydda en så kallad Landt-Slagtare. EkonA 1808, juni s. 5.
κ) i fråga om att ngn (gm att visa sig nedlåtande o. d.) röjer att han vill bli betraktad ss. en annans beskyddare; numera bl. (tillf.) i p. pr. i adverbiell anv.: beskyddande (se BESKYDDA 1 d); förr äv. ss. förled i ssgn SKYDDNINGS-BLICK. Städerskan på hotellet försöker gärna klappa en skyddande på axeln om man säger att man är från Finland. Tavaststjerna Patriot 197 (1896).
λ) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Schulthess (1885). Denna unga prästdotter hade fått leva ett så stilla och skyddat liv. Hon var inte fläckad av lidelser eller begär. Lagerlöf Bannl. 88 (1918). Olsson BlåUndr. 94 (1932). — särsk. om (sysselsättning o. d. vid) arbetsplats i offentlig regi: förbehållen vissa partiellt arbetsföra; äv. i sådana uttr. som skyddad verksamhet för partiellt arbetsföra. SOU 1947, nr 44, s. 140. (Drätselkammaren) tillstyrkte .. undersökning .. för anordnande av s. k. skyddad verksamhet för partiellt arbetsföra. LD 1957, nr 273, s. 7. (Önskemål om) En kraftig utbyggnad av de skyddade arbetsplatserna. SvD(A) 1959, nr 134, s. 5. SFS 1960, s. 567.
b) i fråga om värn mot ett mer l. mindre konkret hot, särsk. mot företeelse i naturen (t. ex. blåst l. kyla): utgöra värn för (ngn l. ngt mot l. för ngt) l. ge (ngn l. ngt) värn (mot l. för ngt); dels med (mer l. mindre konkret) saksubj., dels med subj. betecknande person l. djur med tanke på kroppen; äv. refl., i sådana uttr. som skydda sig genom ngt, ha ett värn i ngt; äv. abs.; äv. i uttr. skydda (ngn l. ngt) från ngt, ge (ngn l. ngt) värn mot ngt, hindra ngt från att skada l. besvära (ngn l. ngt); särsk.: ge (ngn l. ngt) lä (mot blåst); jfr BESKYDDA 3. Thet Hwset, som them för Köld, Regn oc Snöö skyddar och betäcker, thet läggia .. (soldaterna), til tacksamheet, vthi Aska. Arvidi 216 (1651). (Att man under antiken burit linne under underklädnaden är troligt) emedan en .. chiton föga skillde sig ifrån blotta nakenheten och således föga kunde skydda från köld. Palmblad Fornk. 1: 185 (1843). Det är .. ej endast nässlor, utan äfven många andra växter, som skydda sig genom brännhår. Lidforss VäxtSkyddsm. 56 (1890). Gumman satt barhuvad (i båten). I knäet höll hon hatten, som hon med ömhet skyddade mot sjöarnas stänk. Koch AntHav. 16 (1909, 1918). Beläggningarna (bildade gm oxidering) på koppar och järn skydda .. ej dessa metaller. Bolin VFöda 37 (1933). (Hönshuset) ligger .. skyddat mot blåst. Träskman Fjäd. 13 (1948). — jfr dels ROST-SKYDDA, dels FUKT-, O-, REGN-, ROST-, SEGELDUKS-, VIND-SKYDDAD, dels REGN-, ROST-SKYDDANDE. — särsk.
α) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. Holmström Ström NatLb. 2: 130 (1852). Holme var tätt efter .. (det flyende svinet) och hindrade det att återvända in i den skyddande dungen. Fridegård Offerrök 29 (1949). (Sv.) skyddande beläggning (inom ytbehandlingstekniken) .. (eng.) protective coating. TNCPubl. 14: 87 (1951). — särsk. i det bildl. uttr. hålla en skyddande hand över ngn o. d., se HAND 6 c. Oscar II IV. 1: 20 (1865, 1890).
β) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; i sht om lokalitet: föga utsatt för väder o. vind, som ligger i lä; äv. ss. adv. Agardh LinnéArt. 58 (1885). Skatungen har sökt upp ett skyddat läställe. Rickson GVänn. 82 (1930). Fartyg i skyddade farvatten. Nilsson Skeppsb. 51 (1932). Tågresenärerna bör skyddat kunna korsa Bangatan. SDS 1973, nr 177, s. 12.
γ) (†) ss. vbalsbst. -ning, konkretare, i uttr. skjul och skyddning, (tillflykt o.) skydd (se d. o. 2 b); jfr SKJUL 1 g. Konungh Hadingh måste .. draga undan (från fienden) afväges, tijt som han kunde finna sigh skiuul och skyddningh af bergh och skogar. LPetri Kr. 17 (1559).
3) [jfr 2 a, b] med avs. på person l. djur l. kropp l. växt o. d. i fråga om sjukdom l. smitta l. ohälsosam påverkan o. d.: värna l. göra oemottaglig l. immun; ofta med bestämning inledd av prep. mot l. för, i sht förr äv. från, betecknande sjukdom osv. (äv. med bestämning bestående av ett häremot svarande adv.); dels om person l. kroppslig konstitution l. kropps sätt att fungera o. d., dels om åtgärd (t. ex. vaccinering), dels om ngt sakligt konkret (t. ex. vaccin); äv. refl.; äv. abs. (särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.). Ett vaccin, som skyddar mot tyfus. Jag .. hade det hopp, at min Ungdom och goda hälsa, skulle skydda mig emot luftstreckets åwerkan. Ödmann MPark. 2 (1800). Onekligt är det, at denna så simpla Operation (dvs. smittkoppsvaccination) i de flesta fall skyddar dem, på hwilka den anställes, för elaka koppor. Munck af Rosenschöld Kokopp. 2 (1801). (C. v. Zeipel hade) flera gånger hörts yttra, att man lätt kunde skydda sig derifrån (dvs. mot ett slaganfall), om man blott i blinken, då man kände slaget nalkas, hade tillhands en pennknif att genast på armen åderlåta sig. Atterbom Minnest. 2: 232 (1855). I fråga om metallers uppträdande i grovtarmens slemhinna föreligger .. (gm bildandet av svavelmetall) ett skyddande moment. Hygiea 1915, s. 1371. Skydda sig mot smitta. SvHandordb. (1966).
4) [jfr eng. protective; jfr 2 a, b α] i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., i uttr. skyddande förklädnad l. likhet, se FÖRKLÄDNAD a o. LIKHET 1 a.
5) [jfr 2 a, b β] zool. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om djurart: som uppvisar skyddande förklädnad (se 4), som undgår faror gm skyddande förklädnad. UVTF 7: 14 (1874). En af de arter, som representera Dinardas förfäder, slog in på den utvecklingsbana, som ledde till utbildandet af den nuvarande, skyddade Dinardatypen (som gm sin likhet med vissa myror ostört kan snylta på dem). Lidforss SocJourn. 6 (1907).
Ssg (jfr skydd ssgr): (2 a κ) SKYDDNINGS-BLICK. (†) beskyddande blick. Den Skyddningsblick, som högmod sänker / Till dem som (osv.). Kellgren (SVS) 1: 264 (1778).
Avledn.: SKYDDARE, m.||(ig.), i bet. 3 o. 4 r. l. m.
1) (†) till 1: försvarare; jfr beskyddare 2. Skyddare .. (dvs.) förswarare. Schultze Ordb. 4449 (c. 1755); jfr 2. Eger jag (i ett spel som föreställer krig) lika många skyddare, som fienden anfallare, kan (osv.). HbiblSällsk. 2: 600 (1839).
2) till 2 a: beskyddare (se d. o. 1); numera i sht dels ss. efterled i ssg, dels föregånget av genitivattribut l. poss. pron. l. följt av bestämning inledd av prep. av, betecknande vad som skyddas. Ekblad 438 (1764). (Thomas Becket) uppträdde .. såsom en skyddare af sina stamförvandter, de af normannerna hårdt förtryckte angelsachserna. NF 2: 100 (1876). IllSvOrdb. (1955). jfr natur-skyddare. särsk. (numera bl. tillf.) till 2 a γ: beskyddare (se d. o. 1 b). Man såg då (dvs. på nyårsdagen i det forna Rom) Flaccus presentera / En Ode til sin Skyddare; / Man såg Virgilius assistera / Vid Verldens Herrskares lever. Kellgren (SVS) 2: 194 (1784). Vettenskapernas skyddare (dvs. G. III). Rosenstein 3: 152 (1792). Carl XI, älskare, befrämjare och skyddare af allt slags förtjenst. Crusenstolpe Tess. 1: 214 (1847).
3) (numera bl. tillf.) till 2 a: jakthund som skyddar fångad hare från att sönderslitas av andra hundar. Hahr HbJäg. 62 (1865).
4) till 2 b; konkret: skyddande anordning, skydd (se d. o. 2 b slutet); i sht ss. efterled i ssgr. SkogsvT 1904, s. 485. Skyddare för korn eller sikte å skjutvapen. PT 1905, nr 82 A, s. 1. TLev. 1913, nr 16, s. 2. jfr blixt-, blus-, klock-, krag-, rost-, rått-, sko-skyddare m. fl. —
SKYDDARINNA, f. (skyddar- 1747 osv. skydder- 1710) [jfr t. schützerin o. skyddare] till 2 a: beskyddarinna; äv. bildl.; numera i sht föregånget av genitivattribut l. poss. pron. l. följt av bestämning inledd av prep. av, betecknande vad som skyddas. The gamle, så wäl i Hedendomen som Christendomen, hafwa vthwaldt sig wissa Andar och Skydderinnor. Peringskiöld MonUpl. 247 (1710). LBÄ 32: 24 (1799; bildl.). Den benägenhet, som .. (Katarina II) lät påskina, att uppträda såsom skyddarinna af majestätets helgd och af sin morbroder Adolf Fredriks rättigheter. Malmström Hist. 5: 253 (1877). särsk. (numera bl. tillf.) beskyddarinna (se d. o. b, b slutet). Du Nordens och Prinsessors prål (dvs. Lovisa Ulrika), / Du wetenskapers skyddarinna! Nordenflycht (SVS) 2: 34 (1747). Hennes Kongl. Maj:t, vår (dvs. vitterhetsakademiens) Nådiga Skyddarinna. 1VittAH 2: 241 (1776). —
SKYDDERSKA, f. [jfr skyddare] (numera mindre br.) till 2 a: beskyddarinna; jfr beskydderska. Ekblad 265 (1764). jfr: Stor skogsbrand i Stureby, luftskydderskor släckte. SvD(A) 1943, nr 131, s. 16 [sannol. till luft-skydd].
SAOB
Spoiler title
Spoiler content