SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KASTA, sbst.2; best. -an; pl. -or l. (numera bl. bygdemålsfärgat) -er (Wallius, Arwidsson o. Ohlson).
Etymologi
[ombildning av KATSA]
(i vissa trakter, folkligt) katsa. Wallius KPedersson F 4 b (1622). Att fånga fisk med katsa eller kasta var ock är ännu allmänt bruk (vid Skedvisjön i Västmanl.). Landsm. V. 7: 42 (1891). Arwidsson o. Ohlson 5 (1911).
Ssg: KAST-KAR. (i vissa trakter, folkligt) benämning på en sammansatt katsas sidodelar (i vilka den inkomna fisken stannar o. varur den upptages vid vittjandet). Arwidsson o. Ohlson 5 (1911).
Spoiler title
Spoiler content