publicerad: 1935
Ordformer
(förr skrivet cav-, cau-)
1) giva l. ställa säkerhet för ngn l. ngt.
a) (†) giva (ngn) viss (ekonomisk) säker het, säkerställa (ngn). Hans v: Räntelen skulle först cauere honom här m[edh] nögactige borgen. SthmTb. 31/8 1577.
b) gå i borgen (för ngn l. ngt).
α) (numera bl. ngn gg i Finl.) i fråga om fullgörande av ekonomiska skyldigheter; jfr KAUTIONERA. LReg. 171 (1624). (Adeln lovade) att dhe för deres Perssoner wele samma Qwarnetull richtigligen vttleggia, men widere eller för någen annen kunde dhe inthet cavera. RARP 1: 67 (1627). Där .. är notabelt, att M. Boo caverat för sina slectingar .. på 41896 d(aler). Rudbeck Bref 228 (1685). FörordnMynt. 23/4 1719, s. 7. Cannelin (1921).
β) (†) i fråga om fånges uppfyllande av villkoren för frigivande o. d. Schroderus Os. III. 2: 31 (1635). Roland Minn. 16 (c. 1748).
γ) (†) refl.: ställa borgen för sig. Ståthollaren (skall) ingen förpasza eller af Landet städia .., förr än han sigh således förskrifwit och nogsampt caverat hafwer (att han skall resa såsom han uppgivit). Stiernman Com. 1: 759 (1620).
δ) (i Finl., i folkligt spr.) allmännare: ansvara (för ngt). BraheBrevväxl. II. 1: 113 (1658). (Löjtnanten) kommer nog, vill jag kavera. Runeberg ESkr. 2: 192 (1833; i övers. fr. d.). God mjölk, ägg och färsk fisk kan jag kavera för. Forssman Aftonl. 6: 192 (1898). Läromästaren caverade för bördsbrevets anskaffande med första lägenhet. Löfgren TenngjH I. 1: 18 (1925; efter handl. fr. c. 1650).
2) (†) giva en försäkran l. föreskrift (om ngt), försäkra, föreskriva. Bergv. 1: 41 (1621). Om .. (biskopens av Salzburg underlydande) begärade .. flyttia annorstädes, bleff thet them icke .. tilstadt, twärt emot thet i Religionsfridhen caverat och försäkrat war. Schroderus Os. III. 2: 67 (1635). RARP 9: 33 (1664).
Särsk. förb.: KAVERA UT. (†) till 1 b β: gm ställande av borgen åstadkomma (ngns) frigivande (ur fängelse). ConsAcAboP 2: 338 (1662). Därs. 5: 460 (1684).
Spoiler title
Spoiler content