publicerad: 1935
KIMONO kim4ono, äv. ki4-, l. -må- l. -mω-, l. -nå l. -nω, stundom 040, r. l. m.; best. -n (Sömnadsb. 436 (1915) osv.); pl. -noer (Hedin Pol 1: 425 (1911)) l. -nos (Nyblom Österut 76 (1908), Östergren (1930)), ngn gg = (PT 1905, nr 193, s. 3, SDS 1935, nr 342, s. 3).
Etymologi
[jfr d., t. kimono; av jap. kimono]
1) benämning på en till den nationella mans- o. kvinnodräkten i Japan hörande fotsid rock, försedd med vida (i vissa fall långt nedhängande) ärmar o. sammanhållen om livet medelst skärp. PT 1905, nr 193, s. 3. Högröstade unga eleganter (i Tokio) i kimonos till tusentals yen. Nyblom Österut 76 (1908). Den lilla japanska prinsessan var iförd en smakfull kimono. SvD(A) 1930, nr 227, s. 5.
2) om (efterbildning av) kimono (i bet. 1) som utanför Japan användes av kvinnor ss. nattlinne l. morgonrock o. d.; äv. om kimonoskuren blus. Sömnadsb. 436 (1915). Laura log ett litet svävande leende och drog om sig kimonon, som glidit upp. Siwertz Sel. 2: 165 (1920). DN 1928, nr 267, s. 5. GHT 1934, nr 79 A, s. 16.
(1) -SKÄRNING. sömn. om skärning av ärmar (på en damblus o. d.) i ett med livet. SvUppslB 15: 354 (1933). —
-ÄRM.
2) sömn. till 2: kimonoskuren ärm. SvD 28/11 1920, Söndagsbil. s. 4. Morgonrock .. (med) kimonoärm. NKVårkatal. 1925, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content