SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KIRR, sbst.1, n.; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. (Västerb.) kirr, sorl, kvitter; av ljudhärmande urspr.; äv. ss. vbalsbst. till KIRRA, v.1]
(†) om fågels kvitter l. om läte, mer l. mindre liknande ljudet ”kirr” l. ”krr”; jfr KIRRA, v.1 1. Ther qvittra luftens folck med tusend kirr och låter. Kolmodin QvSp. 1: 117 (1732). Möller (1790, 1807). — jfr FÅGEL-, LÄRKE-KIRR. — särsk. om duvas kuttrande. Schultze Ordb. 2265 (c. 1755). jfr KÄRLEKS-KIRR.
Spoiler title
Spoiler content