SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLENÄT klenä4t l. kle3nä2t (kle`nät Weste, klènä´t Dalin, kle3nä2t l. klenä4t LoW (1889, 1911), klēnät (grav) l. -ǟt Östergren (1930)), n. (VarRerV (1574), Schroderus Comenius 408 (1639) osv.) l. r. (LoW (1911) osv.); best. -et l. -en; pl. = (VarRerV (1574), Schroderus Comenius 408 (1639) osv.) l. -er (Lagerbring 1Hist. 4: 253 (1783) osv.); ngn gg KLENÄTE kle3nä2te l. klenä4te, n.; best. -et; pl. -en (Broocman Hush. 6: 9 (1736), Lundquist Fontane EBr. 175 (1902)) ((†) = (Valleria Hush. 11 (c. 1710))); äv. (i sht i södra Sv.) KLENÄTT klenät4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(klenart 1697 (: Klenart Spårra). kle(e)nat c. 1635—1682 (: Kleenatz Forma). klenatt(h) 1557—1558. klenet (cl-) 1538—1807, 1915 (: kleneter, pl.). klenett 1847 (: klenetter, pl.)—1915 (: klenetter, pl.). klennat c. 1580 (: Klennatzkake). klenät(h) (cl-) 1574, 1661 osv. klenätt (cl-) 1650 (: Clenätter, pl.)—1926. klenete 1640. klenäte (cl-) c. 1525—1862, 1902 (: klenäten, pl.))
Etymologi
[y. fsv. klenäthe, visst bakvärk; jfr fsv. (fgutn.) klenat, pl., matvaror (l. värdeföremål?); jfr ä. d. kle(j)ned, klenet, klenit, klinet, småbröd; formellt identiskt med KLENOD (se d. o.) o. eg. betydande ”litet bakvärk”; jfr fsv. klenät, klenadh, klenod. — Jfr KLENA, sbst.]
1) kok. benämning på ett slags mindre bakvärk; numera om ett slags bakvärk framställt av en huvudsakligen av ägg o. mjöl bestående deg som utkavlas tunn o. med bakelsesporre l. kakmått skäres i olika figurer o. förses med en skåra i midten varigenom den vränges, varefter den kokas i flottyr; i sht i pl. Hagdahl Kok. 13 (i handl. fr. c. 1525). VarRerV 27 (1538). Klenäte eller annat bröd bakat i panno. Linc. (1640; under artolaganus). Fru Bernholtz ansåg att det blev ingen jul, om det inte fanns björnbärssylt till klenäterna. Böök Sommarl. 241 (1927).
2) (†) om oblat vid nattvarden. 1Kor. 10: 17, not (Bib. 1703).
Ssgr (till 1): A: KLENÄT-BAGARE, -BAK, -DEG, -KOKNING, -SPORRE, se D.
B (†): KLENÄTE-BAGARE, se D.
C (†): KLENÄTES-KAKA, se D.
D: KLENÄTS-BAGARE l. -BAKARE. (klenät- 1640. klenäte- 1640—1700. klenäts- 1652. -bagare 1652. -bakare 1640—1700) (†) Linc. (1640; under libarius). Hamb. (1700). —
-BAK, n. (klenät- 1900—1930. klenäts- 1900 osv.) jfr BAK, sbst.3 1. —
-DEG. (klenät- 1930. klenäts- c. 1710) Valleria Hush. 11 (c. 1710). Östergren (1930). —
-FORM. (-forma) (†) kakmått varmed klenäter utskäras ur den utkavlade degen; jfr FORM II 1. BoupptSthm 1682, s. 234 b. —
-KAKA. (klenätes- 1538—1640. klenäts- c. 1580) (†) klenät. VarRerV 29 (1538). Linc. (1640; under laganum). —
-KOKNING. (klenät- 1930. klenäts- 1885 osv.) Ljusstöp och slagt, klenätskokning och bak .. se'n är det jul. Benedictsson Ber. 161 (1885). —
-PANNA. (†) panna (av metall) för kokning av klenäter. BoupptSthm 1671, s. 270. —
-SPORRE. (klenät- 1682—1697. klenäts- 1669—1847) (†) redskap för utskärning av klenäter ur den utkavlade degen. BoupptSthm 1669, s. 377. BoupptVäxjö 1847.
Anm. Gm ordlekande anslutning till KLEN (se d. o. 2 b, 7) har ordet i ä. tid användts i bet.: klen l. usel stackare, dålig l. usel sak, t. ex. i följ. språkprov. En hel karl skall det vara — icke en af dessa klenäten, som i fysionomien se ut som syndenes menniska pressad i gult vax. Wetterbergh SamhKärna 1: 120 (1857). Klena tendensromaner, klena barnböcker, klen musik, m. fl. sådana klenäten. Feilitzen Mariakult. 251 (1874).
Spoiler title
Spoiler content