SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLERESI kle1resi4 l. kler1-, n.; best. -et, äv. -t.
Ordformer
(klere- (cle-) 1523 osv. kleri- (cle-) 16751871. -ci(e) (-cij) 15231933. -sey 1729. -si(e) 1636 osv.)
Etymologi
[jfr d. kleresi, mnt. cleresie, t. klerisei, eng. clerisy; av mlat. clericia, avledn. av mlat. clericus (se KLERK)]
(numera i sht arkaiserande) prästerskap; andligt stånd; numera i allm. i fråga om förh. i romerskkatolska länder; jfr KLERUS. Menighe clerecijt ower alt lincopungx biscops döme. G1R 1: 100 (1523). Ingen af Clereciet i Upvidinge. VLBibl. Brev 22/11 1820. SvD(A) 1933, nr 194, s. 4. — särsk. [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) i oeg. anv., i uttr. hela kleresiet, allesamman, ”hela bunten”, ”hela högen”. Geijer Brev 312 (1838).
Ssgr: KLERESI-EXSPEKTANT. (förr) jfr EXSPEKTANT slutet. 2RARP 6: 433 (1731).
-LÄGENHET. (i Finl.) till prästerskapets avlöning anslagen jordegendom. SPF 1842, s. 122. SvFinLagt. (1883).
-STAT(EN). (i fackspr.)
1) om sammanfattningen av rikets l. en viss korporations kyrkliga ämbets- o. tjänstemän. 2RA 2: 333 (1727). Hofcal. 1812, s. 62 (i fråga om det sv. hovet). Amiralitets-, Clerici- och Informations-Staterne. SvNorStatscal. 1823, s. 131 (i fråga om flottan). Kleresi-staten (vid Gotlands nationalbeväring) består för närvarande af en bataljonspredikant. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, MemLandtförsv. 3: 16. SvStatskal. 1923, s. 54 (i fråga om det sv. hovet).
2) om budget för kyrkan l. för kyrkliga ändamål; numera bl. i fråga om ur statsmedel utgående anslag till lön åt vissa ecklesiastika ämbets- l. tjänstemän, som icke avlönas av församling l. kyrkofond, l. i fråga om dylika anslag till fyllnad i lön åt vissa präster ss. ersättning för indragna, tidigare utgående naturaförmåner. AdP 1809, IV. 1: 1394. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. nr 7, s. 6. Anslaget till kleresistaten. Därs. 1912, VI. 1: nr 8, s. 9. Därs. 1935, VI. 1: nr 8, s. 23.
Spoiler title
Spoiler content