SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLIPPARE klip3are2, sbst.1, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(klipp- 1541 osv. klypp- 1587. — -are 1541 osv. -ar 1679. -er 1679)
vbalsbst. till KLIPPA, v. 1.
1) person som klipper. — särsk.
a) (i fackspr.) arbetare som sköter klippmaskin (plåtsax) vid plåtvalsvärk l. klipper spik o. d. BoupptSthm 1680, s. 369 a Bil. (1679; om arbetare vid Gusums mässingsbruk). JernkA 1894, s. 392. — jfr SPIK-KLIPPARE.
b) (i fackspr.) arbetare (vid band- o. trikåfabrik o. d.) som har att utklippa applikationer l. icke stickade delar vid stickerier o. d., klippa filt i remsor för orglar o. dyl. l. avskära band ur bredare tyg så att kanttrådarna icke gå upp m. m. FörtArbetTextilf. 3 (1909).
c) (förr) arbetare som sköter klippress vid myntvärk. Jonas Hansson Klippare på Myntet. BoupptSthm 1683, s. 858 a. Därs. 1687, s. 896 a.
d) (numera bl. ngn gg tillf. l. skämts.) till KLIPPA, v. 1 d α: person som (yrkesmässigt) klipper hår o. skägg, frisör, barberare. Helsingius S 7 a (1587). Om, av en ojämn klippare skött, jag dig möter, då ler du. Risberg HorSat. 21 (1922). — jfr HÅR-KLIPPARE.
e) till KLIPPA, v. 1 d β: person som klipper får. Såsom itt fåår, thet stilla tijgher för sinom klippare. Jes. 53: 7 (Bib. 1541). Bengtsson Austr. 279 (1928). — jfr FÅR-KLIPPARE. — äv. bildl. i ssgn BOND-KLIPPARE, sbst.3
f) (mera tillf.) till KLIPPA, v. 1 e: person som klipper ut figurer. Far som var en skicklig klippare, klippte en hel mängd djur åt Greta. Beskow Greta 27 (1901). — särsk. till KLIPPA, v. 1 e γ: person som klipper silhuetter. PT 1898, nr 52, s. 3. Pauli Ungd. 48 (1925). jfr SILHUETT-KLIPPARE.
2) maskin l. maskindel som avklipper ngt l. sönderklipper ngt i smala remsor l. tenar o. d. En s. k. klippare (i en spikmaskin) afskär spikämnet. UB 6: 168 (1874). — jfr CIGARR-, GRÄS-KLIPPARE.
Ssgr (till 1): KLIPPAR- l. KLIPPARE-BOD. (†)
a) till 1 a: hus vari bläck- l. mässingsplåt klippes i smala tenar. Rhyzelius Ant. 29 (c. 1750).
b) till 1 d: barberstuga. Linc. (1640; under tonstrina). Wollimhaus Ind. (1652). —
-LÖN. (förr) till 1 c. 2VittAH 23: 344 (1863; efter handl. fr. 1731).
Spoiler title
Spoiler content